Viktigt steg framåt för ökad medie- och informationskunnighet i samhället
Nu kommer rapporten från höstens nationella konferens om hur arbetet kan påskyndas för att öka medborgarnas medie- och informationskunnighet (MIK) – en brådskande fråga ur ett demokratiperspektiv enligt UNESCO-professor Ulla Carlsson.
Av Ulla Carlsson
Så länge medier har funnits har det uppkommit föreställningar om vad som händer i mötet mellan publiken, särskilt barn och unga, och nya medie- och kommunikationsteknologier. Skärningspunkten har gått mellan krav på lagstiftning med förbud av s k skadligt medieinnehåll och att rådande mediekultur kräver särskilda kunskaper från såväl individuella som samhälleliga perspektiv - att genom kunskap stärka medborgarnas motståndskraft och deras kreativitet.
Vid varje större teknikskifte intensifieras denna debatt. Med tiden har vikten av mediekunniga medborgare allt oftare påtalats. Nu befinner vi oss i ett sådant skede.
Digitaliseringen av medier, de stora transnationella techbolagen, styrda av hård kommersiell logik, och den ökade datafieringen – har lett till vittgående förändringar som omskapar medie- och kommunikationssystemet och påverkar hur samspelet mellan människor och institutioner utvecklas. Nu pockar den snabba AI-utvecklingen med text- och bildrobotar på än mer konstruktiva förhållningssätt.
Frågor väcks om vad vi vill med nya teknologier. Utmaningen är att maximera möjligheterna och minimera riskerna i den föränderliga digitala medie- och kommunikationskulturen utifrån ett demokrati- och medborgarperspektiv. Det i en tid när demokratiutvecklingen i världen går bakåt.
Mot den bakgrunden arbetar Unesco utifrån begreppet ’media and information literacy’ (MIL). På svenska ’medie- och informationskunnighet’ med den ofta använda förkortningen ’MIK’.
Alla bör kunna förhålla sig till hur olika innehållsförmedlare arbetar – i sociala medieplattformar på nätet, traditionella medieföretag, hur de representerar samhället och världen, hur de producerar innehåll, hur de finansieras och regleras, hur de används och hur vi kommunicerar.
Medie- och informationskunnighet innebär att medborgare ska kunna förstå texter och bilder, identifiera sammanhang och agendor, skapa innehåll, göra sig förstådda och sina röster hörda i olika sammanhang.
Det förutsätter en yttrandefrihet, som ger enskilda individer rätt att uttrycka åsikter och att kommunicera med andra i offentligheten. En offentlighet som länge har vilat på medierna – där sakskäl prövas och argument bryts mot varandra utan känslostyrd retorik - att kunna vara oense tillsammans. Omdöme, etik och ansvar betonas.
Medie- och informationskunnighet (MIK) blir därmed en del av det demokratiska lärandet. Kunskaper som medborgarna behöver för att kunna delta aktivt i samhället – förutom medie- och informationskunnighet, t.ex. kunskap om politiskt beslutsfattande, rättsstaten, medborgarens rättigheter och skyldigheter, nationell och internationell säkerhet. Det gäller att göra demokratin begriplig – för att kunna värna demokratin.
- - -
Detta är inledningen till en längre text där Ulla Carlsson förklarar begreppet medie- och informationskunnighet. Läs hela texten här.