Nyutnämnd professor i internationell rätt - Joachim Åhman

Vad betyder professuren för dig?

Den betyder mycket! Som forskare/lärare strävar man ständigt framåt, för att bidra med ny kunskap, inspirera studenter, utvecklas och hitta nya utmaningar. Professuren är ett kvitto på det jag hittills har lyckats åstadkomma, men den öppnar också nya dörrar. Min förhoppning är att ännu mer aktivt kunna hjälpa till att stärka den internationella rätten som forsknings- och undervisningsämne i Göteborg.

Vilket är ditt främsta forskningsintresse? Varifrån kommer det?

Man kan säga att jag hittills har haft två huvudspår i min forskning. Det ena handlar om ekonomisk folkrätt, framförallt Världshandelsorganisationens regelverk, hur handelstvister hanteras och hur den ekonomiska folkrätten förhåller sig till annan folkrätt. Jag har alltid haft ett stort intresse för internationella frågor, och internationella handelsavtal har under de senaste decennierna kommit att spela en allt större roll, inte minst när det gäller hur de begränsar staters handlingsutrymme i olika avseenden. Det andra spåret handlar om förhållandet mellan internationell rätt och nationell rätt, framförallt svensk konstitutionell rätt. Det här intresset grundar sig i en övertygelse om att det utifrån ett demokrati- och maktutövningsperspektiv har blivit allt viktigare att förstå de rättsliga kopplingarna mellan det nationella och det internationella.

Vilka resultat har din forskning visat?

I min forskning har jag bland annat kunnat visa att balansen mellan intresset att liberalisera internationell handel, och intresset att skydda människors hälsa, i hög grad kan påverkas av hur bevisbördefrågor hanteras i internationella handelstvister. När det gäller kopplingen mellan internationell rätt och svensk konstitutionell rätt har jag studerat hur den svenska grundlagen reglerar möjligheten att överlåta beslutanderätt till icke-svenska organ. Här har jag bland annat kunnat konstatera att regleringen i princip inte tar hänsyn till hur överlåten beslutanderätt regleras i internationella överenskommelser, eller det faktum att folkrätten är ett överordnat regelverk. Från ett demokratiperspektiv är det så klart mycket viktigt att veta precis under vilka omständigheter och på vilket sätt exempelvis riksdagens lagstiftningsmakt kan överlåtas.

Vad kan du säga om din framtida forskning? Vad planerar du att forska om?

Just nu är jag prefekt för Juridiska institutionen i Göteborg och har därför inte så mycket tid för forskning. När jag till sommaren lämnar det uppdraget kommer jag framförallt att ägna mig åt ett delvis nytt forskningsområde, inom ramen för projektet ”Rättsliga förutsättningar för samhällsskydd och beredskap”, finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vi är en grupp forskare vid institutionen som under ett antal år kommer att studera olika typer av rättslig problematik kopplad till kris- och krigssituationer. Projektet utformades och påbörjades innan pandemin bröt ut, men pandemin visar så klart att ämnet är mer aktuellt än någonsin. Jag ser mycket fram emot att delta i projektet.