Nytt praktverk om mångsidiga maskar

Bild

Avlånga och knubbiga, med eller utan borst, genomskinliga och färgsprakande, frisimmande och djupt nere i leran. Ringmaskarna är en stor och brokig skara, och med drygt 20 000 olika arter är de bland jordens vanligaste djur.

De allra flesta ringmaskarna tillhör gruppen havsborstmaskar. Enligt Fredik Pleijel är det en grupp med närmast oöverskådlig betydelse i havet:

– Hämtar man upp ett prov från havsbottnen kommer sannolikt hälften av alla djur man hittar att vara havsborstmaskar, och hälften av alla arter likaså. De lever i alla tänkbara miljöer; från leriga bottnar på flera tusen meters djup till torrlagda tångbälten på tidvattenstränder. De kan vara rovdjur eller sedimentätare, eller leva av plankton som de filtrerar ur vattnet. De är alltså en stor och viktig del i havets ekosystem.

Utmaning att fotografera

Den drygt 400 sidor bastanta "Annelida" är resultatet av ett omfattande arbete, det har tagit nära fem år att få boken klar. Författarna har gått igenom mängder av vetenskapliga artiklar och dessutom samlat in och fotograferat maskar från jordens alla hav. Resultatet är en gedigen sammanställning av 77 olika maskfamiljer och deras biologi, ekologi  och släktskap.

Förutom att skriva texter har Fredrik Pleijel fotograferat många av de vackra färgbilder som finns i boken. Något som varit en utmanade uppgift.

– Att samla in hela och fina exemplar har nog varit den svåraste delen. För att få upp maskarna har vi dykt och snorklat, använt olika bottenredskap och även fjärrstyrda undervattensfarkoster. Min kollega Greg Rouse har till och med varit nere på tusen meter i en bemannad farkost. Då får man inte ha anlag för klaustrofobi, säger Fredrik Pleijel.

– Alla djur har fotograferats levande eller bedövade. Många producerar dessutom ett slem och måste rengöras från sandkorn och annat som fastnar.

Nytt släktträd tack vare DNA

Författarna presenterar även ett nytt släktträd för ringmaskarna. Att reda ut hur olika arter kan grupperas i släkter, familjer och så vidare, är grundläggande inom biologin. På Linnés tid gjordes detta med hjälp av olika karaktärer i utseendet, som till exempel hur mundelarna är utformade. Dagens forskare har tillgång till betydligt skarpare verktyg tack vare DNA-tekniken.

– Trädet som vi presenterar är baserat på morfologiska data kompletterat med information från molekylära undersökningar av DNA och RNA. Man kan säga att vi möblerat om i det gamla trädet, till exempel var daggmaskar och iglar egna grupper förut men nu anser vi att de ingår i gruppen havsborstmaskar. Vi hoppas att det här trädet kommer att stå stabilt ett bra tag.

Hjälp för artbestämning

"Annelida" vänder sig till en internationell läsekrets. Den är skriven på engelska och utgiven på anrika Oxford University Press. Fredrik Plejel tror att den i första hand kommer att köpas av kolleger som arbetar med ringmaskar i sin forskning: systematiker, ekologer eller de som använder maskar som modellart i olika frågeställningar. Men även av företag som ägnar sig åt miljöövervakning.

– Här får man till exempel hjälp med artbestämning och metoder för att samla in och hantera djuren på bästa sätt. En referenslista på 70 sidor ger tips på ytterligare fördjupningslitteratur. Det har varit mycket jobb men det är roligt att äntligen se boken tryckt!

Text: Susanne Liljenström