Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Genrebild på olycksplats
Foto: Genrebild på ambulansinsats (foto: Matton images)
Länkstig

Nya aspekter på katastrofhantering ur ett folkhälsoperspektiv

Publicerad

Katastrofer och akuta allvarliga händelser är oundvikliga, kan inträffa var och när som helst och påverkar folkhälsan. Detta faktum har inte minst illustrerats av den pågående pandemin av Covid-19. I en ny bok publiceras nya insikter om hanteringen av katastrofer och akuta allvarliga händelser ur ett folkhälsoperspektiv.

Bild
Ett foto på den nya boken
Omslagsbild på nya boken

- Bokens målgrupp är bred och internationell. Den vänder sig till alla med ett intresse för katastrofer och akuta lägen inom folkhälsa, säger Amir Khorram-Manesh, docent och adjungerad universitetslektor vid institutionen för kliniska vetenskaper.

Tillsammans med Frederick M Burkle, professor vid Harvard Humanitarian Initiative, Harvard University & T.H. Chan School of Public Health, är han redaktör för den nya boken “Emergencies and Public Health Crisis Management-Current Perspectives on Risks and Multiagency Collaboration”. Här har de båda forskarna samlat ny forskning från både egna och andras vetenskapliga artiklar inom området krishantering. Boken inkluderar författare från olika delar av världen.

- Vår förhoppning med boken är att ge nya insikter om risk- och förmågebedömning och hanteringen av katastrofer och folkhälsa ur ett multiorganisatoriskt perspektiv. Detta möjliggör diskussioner om potentiella hot och vikten av att dra lärdomar av våra och andras tidigare erfarenheter.

Katastrofer och kriser kan mildras och deras effekter minimeras genom att använda lämpliga åtgärder i alla de fyra olika faser av det man kallar katastrofhantering; förebyggande, förberedande (beredskap), respons och återhämtning. Fler faktorer är avgörande för att uppnå framgångsrik katastrofhantering, exempelvis ledarskap, samverkan, kommunikation, utbildning och kontinuerliga utvärderingar.

Bild
Foto på Amir Khorram-Manesh
Amir Khorram-Manesh, docent och adjungerad universitetslektor vid institutionen för kliniska vetenskaper

Vi ville ge chansen till de som ser annorlunda på framtida katastrofhanteringen
- Katastrofer behöver inte orsakas av terrorattacker eller coronavirus. Det finns många andra etiologiska faktorer och avgörande delar i hanteringssystemet att tänka på och ta hänsyn till. Vi behöver tänka stort om hur samhället kan ta ansvar för sig själv och att det finns möjligheter till utbildning och samövning.

Boken erbjuder nya viktiga delar i länders och folkhälsosjukvårdens katastrofhantering och berör sådant som inte alltid får plats i vanliga böcker

- Tanken var att ta upp ämnen som inte tas upp i vanliga böcker Vi ville erbjuda en plattform till de som ser annorlunda på framtida katastrofhantering. Här finns artiklar om alltifrån ekoterrorism, smittspridning genom vatten, personalens behov av säkerhet för att kunna ställa upp under pågående katastrofer och samverkan på alla nivåer. Dessa är viktiga inslag som inte skulle få chansen annars.

Dra nytta av outnyttjade resurser som - veterinärkliniker, tandvården och hotell
Boken tar upp hur vi kan förbereda samhället och hälso- och sjukvården för katastrofer genom ökad flexibilitet, bättre nyttjande av gemensamma gränsöverskridande satsningar, stärkt samordning, planering och framtida utbildningar och undervisning.

Ett exempel på detta är att dra nytta av resurser hos aktörer utanför konventionell sjukvård (Flexible Surge Capacity, FSC), ett ämne Amir har skrivit om tidigare själv och hans tidigare masterstudent Viktor Glantz (sjuksköterska och sjukhusövergripande beredskapssamordnare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset) hade som examensarbete (läs mer om det här).

Bland övriga författare syns framförallt Dr. Phatthranit Phattharapornjaroen (doktorand på GU) som forskat kring hur man kan träna och använda akutläkare som beslutsfattare under hanteringen av en katastrof; Professor Eric Carlström (GU) vars bidrag fokuserar på hur UCC-enheter (Urgent Care Centers) kan arbeta som akutnära vårdcentraler för att avlasta akutmottagningarna och under pågående katastrofer också kan ta emot patienter eller andra akuta fall; samt David Baxter (Washington DC) och Carter B. Casady (University College London) om vikten av att stärka samarbetet mellan den privata och offentliga sektorn.

- Inte minst har det sistnämnda illustrerats under pågående pandemi där det offentliga har haft behov av privata aktörer som producerat sjukvårdsrelaterade artiklar och skyddskläder. Det är av stor vikt att ha en löpande dialog för att finna synergieffekter där behov föreligger, säger Amir Khorram-Manesh.

En bro mellan folkhälsan till civilmilitär samverkan
Att det blev just Frederick M Burkle som Amir nu samarbetat med är ett naturligt val.

- Han har varit med i Vietnamkriget och andra krig därefter. Han intresserar sig för Public Health och dess konsekvenser lika stark som jag gör. Vi har samma uppfattning om det mesta, så det var ett enkelt val att jobba med honom när jag blev tillfrågad om att göra detta arbete.

Båda forskarna är ofta anlitade talare på kongresser världen över och har nog världens som sitt arbetsfält, och under det gångna året har de publicerat en ansenlig mängd artiklar och publikationerna om alltifrån folkhälsa till civilmilitär samverkan.

Text Susanne Lj Westergren

    MER INFORMATION