Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Helikopter på Sahlgrenska Universitetssjukhusets helikopterplatta
Länkstig

Kunskapscentrum katastrofmedicin väst KcKM V

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
2019 - pågående
Projektägare
Institutionen för kliniska vetenskaper

Kort beskrivning

Utvecklingen av svensk katastrofmedicin har fått ny betydelse genom satsningen på totalförsvarets sjukvårdssystem. I Göteborgsregionen finns ett väletablerat samarbete mellan akademi, regionens sjukvård och försvarsmakten.

Kunskapscentrum katastrofmedicin väst ( KcKM V,) är ett kunskapscentrum för prehospital sjukvård och traumatologi. Det ligger under institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet.

KcKM V's webbplats är en sammanhållande universitetslänk för den katastrofmedicinsk expertis som finns vid Göteborgs Universitet, Chalmers tekninska högskola och Högskolan i Borås.

Bakgrund, organisation och strukturer

Den svenska sjukvården är i ständig förändring, med mer specialisering av vården och med färre utbudspunkter och vårdplatser inom slutenvården. Sjukvården är en viktig del av svensk krishanteringsförmåga, med ett ansvar för att organisera och planera för en hanteringen av stora civila skadehändelser liksom att ingå i totalförsvaret vid höjd beredskap. Något vi fått all anledning att ta del av och utveckla i och med pandemin Covid-19, som drabbade världen 2020.

Bild
​ Illustrationen visar olika komponenter som bidrar till kunskapscentrumets bredd och pågående kompetensutveckling
Illustrationen visar olika komponenter som bidrar till kunskapscentrumets bredd och pågående kompetensutveckling

Ett ramavtal mellan Socialstyrelsen och Göteborgs universitet har slutits vad det gäller ett kunskapscentrum med expertresurser inom området ”Katastrofmedicin – traumatologi”. Avtalet gäller från 19-09-02 och med förlängning de kommande fyra åren.

Kunskskapscentrum katastrofmedicin väst organiseras  inom Sahlgrenska akademin, under Institutionen för Kliniska Vetenskaper (IKV, prefekt prof Peter Naredi). Föreståndaren för KcKm V (docent Yohan Robinson) rapporterar direkt till prefekten för IKV. Kunskapsområden prehospital sjukvård och traumatologi inom Kunskskapscentrum katastrofmedicin väst organiseras hierarkiskt under föreståndaren. Varje kunskapsområde organiseras som arbetsområden med egen områdeschef och vid behov sektioner.

Se BILD 2 till höger - Kunskskapscentrum katastrofmedicin väst organiseras under ledningen med ett prehospitalt och en traumatologiskt arbetsområde, samt ett administrativt stöd.

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har sedan länge ett tätt samarbete med Försvarsmedicincentrum, med ett avtal så att Göteborgs universitet tillhandahåller en bibliotek med bibliotekariefunktion. FM-anställda forskarkompetenta läkare ges möjlighet att adjungeras in i institutioner vid Sahlgrenska akademin, och FM anställda är antagna till doktorandutbildningar.

Storleken och komplexiteten inom ämnesområdet traumatologi gör att vi aktivt strävar efter samverkan med ämnesexperter från Karolinska Universitetssjukhuset/Karolinska Institutet, organisationer som vi tidigare har god erfarenhet av att samarbete med.

Vid Sahlgrenska akademin publicerades nyligen en enkätstudie om civil-militär samverkan inom totalförsvarets sjukvård. Enligt författaren finns flera begränsande faktorer för ett effektivt totalförsvarets sjukvårdssystem i Sverige :

  • Sjukvårdens privatisering påverkar totalförsvarsplanering
  • Avsaknad av en enhetlig triageringsmetod komplicerar kommunikation
  • Bristande erfarenhet inom den civila sjukvården inom krisarbete och för få övningstillfällen
  • Avsaknad av ingångsvärden för beräkning av skadeutfall och skadepanorama
  • Avsaknad av utbildning i säkerhet och etiska dilemman i krig skapar osäkerhet

Varje begränsande faktor kan bemötas med relaterade aktiviteter. Kunskapscentrum katastrofmedicin Väst avser att bli expertinstansen som samordnar aktiviteterna och kvalitetssäkrar civilmilitära aktiviteter.

Se bild 1 till höger från övningen LIV 2018

På grund av Försvarsmedicincentrumets lokalisering i Göteborg har Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet många tillfällen att samverka. Försvarsmaktsanställda läkare med klinisk tjänstgöring i Västra Götalandsregionen och försvarsmaktsdoktorander vid Sahlgrenska akademin säkerställer regelbundna civilmilitära kunskapsutbyten. Gemensamma övningar med civila och militära aktörer, till exempel övningen LIV 2018, testar regelbundet totalförsvarets sjukvårdsförmåga i Göteborg.

Civilmilitär övning med vårdare och markörer
BILD 1 Gemensamma övningar i större skala är en förutsättning för att vi ska vara väl förberedda och kunna ta emot stora antal svårt skadade patienter med olika typer av skador. Fotot visar patientöverlämning på helikopterplattan under övningen LIV2018.
Schematisk bild kring ledning och organisation
BILD 2 Kunskskapscentrum katastrofmedicin väst organiseras under ledningen med ett prehospitalt och en traumatologiskt arbetsområde, samt ett administrativt stöd.

Forskning och utbildning

Forskningen inom centrumet bedrivs inom två större områden, Prehospital vård vid komplexa skadeområden och Traumatologi. Varje område har FoU-projekt och utbildningar knutna till sig.

Se exemplen nedan i dragspelsmenyn:

  • Prehospital monitorering under pågående resuscitering
    2016- pg
    Frågeställning: Kan cirkulationsmonitorering som används rutinmässigt inhospitalt även användas prehospitalt för att värdera central och cerebral cirkulation under pågående hjärtlungräddning (HLR)?
    Forskargrupp: Peter Lundgren (peter.lundgren@vgregion.se), MD
    Hjärtintensivstation, Sahlgrenska universitetssjukhuset; Göteborg
  • Skydd mot kyla
    2012-2017
    Frågeställning: Har svensk prehospital sjukvård beredskap för att kunna hantera skydd mot kyla vid vardagsolyckor och vid masskadesituationer i kall miljö?
    Forskargrupp: Peter Lundgren (peter.lundgren@vgregion.se), MD
    Hjärtintensivstation, Sahlgrenska universitetssjukhuset; Göteborg
  • Prehospital blodtransfusion
    2017 pg
    Frågeställning: Vilken typ av prehospital transfusion leder till förbättrat utfall för patienter med stor blödning?
    Forskargrupp: José-Gabriel Sato Folatre (jose-gabriel.sato.folatre@vgregion.se), MD, Birgitta Romlin, MD, PhD
    Per Arnell, MD, Sven-Erik Ricksten, MD, PhD, Professor
    Göran Sandström, MD, PhD
    Sahlgrenska akademin, Inst för kliniska vetenskaper
  • Katastrofberedskap i Ukraina
    2015-2019
    Frågeställning: Vilken effekt har utbildningsinsatser av olika aktörer för katastrof- och krisberedskap i Ukraina?
    Forskargrupp: Amir Khorram-Manesh, MD, PhD, docent
    Sahlgrenska akademin, Inst f kliniska vetenskaper
  • Medicinska händelser under (halv)maraton – betydelsen av externa riskfaktorer  
    2016 pg
     Frågeställning: Kan risk för medicinska händelser under långdistanslopp predikteras baserad på externa faktorer?
    Forskargrupp: Erik Carlström (eric.carlstrom@gu.se), PhD, professor
    Sahlgrenska akademin, Carita Gelang (carita.gelang@vgregion.se), RN
    VG Region, ESB, Mats Börjesson, professor (Sahlgrenska universitetssjukhus), Sofia Thorsson, professor (Geovetarcentrum, Göteborgs universitet), Finn Nilsson, docent (crowd control, Karlstads universitet), Amir Khorram-Manesh, docent, MD, PhD, docent
    Sahlgrenska akademin, Inst f kliniska vetenskaper
  • Triage vid civilmilitär samverkan
    2015 pg
    Frågeställning:Vilka triagemodell lämpar sig för civilmilitär triage?
    Forskargrupp: Eric Carlström, professor Sahlgrenska akademin
    Amir Khorram-Manesh, docent, MD, PhD, docent
  • Neuroprotektiv effekt av dexmedetomidine (Dexdor) vid partiell och intermittent aortaocklusion
    2018 pg
    Frågedställning: Vilken effekt har partiell och intermittent aortaocklusion (t ex med aortaballong) på lungor, hjärna, ryggmärg, njurar och mag-tarm-kanalen avseende cirkulatorisk och metabol påverkan?
    Har dexmedetomidine (Dexdor) en neuroprotektiv effekt vid aortaocklusion?
    Forskargrupp: Mikael Öman (mikael.oman@mil.se), MD, PhD, docent
    FömedC, Fältsjukhuset, Göteborg
  • Svensk kirurgisk beredskap i kris och krig
    2018 pg
    Frågeställning: Är svenska sjukhus förberedda för ett större volym av skadade?
    Forskargrupp: Magnus Blimark (magnus.blimark@gu.se), MD
    Per Örtenwall (per.ortenwall@gu.se), MD, PhD, professor
    Hans Lönroth (hans.lonroth@gu.se), MD, PhD, professor
    Yohan Robinson (yohan.robinson@gu.se), MD, PhD, MBA, docent
    Sahlgrenska akademin, Inst för kliniska vetenskaper
  • Simulering eller fullskalig övning med skademarkörer – övningen Liv i Västra Götalandsregionen
    2018 pg
    Frågeställning: Kan simulering med skadekort ersätta fullskaliga övningar med skademarkörer?
    Forskargrupp: Sebastian Karlsson, MK, Per Örtenwall (per.ortenwall@gu.se), MD, PhD, professor Yohan Robinson (yohan.robinson@gu.se), MD, PhD, MBA, docent Sahlgrenska akademin, Inst f kliniska vetenskaper
  • Prediktiva faktorer för ersättning av blodkomponenter och för kirurgisk intervention vid massiv blödning
    2015 pg
    Frågeställning: Vilka faktorer är prediktiva för effekt av helblodtransfusion, embolisering, och kirurgisk behandling vid massiv blödning?
    Forskargrupp:Mikael Öman (mikael.oman@mil.se) Försvarsmedicincentrum, fältsjukhuset
  • Videoanalys av traumateam
    2018 pg
    Frågeställning: Kan traumateamets effektivitet förbättras genom video-assisterad feedback?
    Forskargrupp: Mikael Öman (mikael.oman@mil.se) Försvarsmedicincentrum, fältsjukhuset

Kvalitetssäkring vid Göteborgs universitet
KcKm följer Göteborgs universitetets policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildningen.

Följande åtta kriterier bör följas av utbildningsaktiviteter:

  • Att de faktiska studieresultaten motsvarar lärandemål och examensmål
  • Att undervisningen sätter studenternas lärande i centrum
  • Att undervisningens innehåll och form vilar på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet
  • Att antalet lärare står i proportion till utbildningens omfattning och innehåll samt att de har aktuell och adekvat ämnesmässig, högskolepedagogisk och ämnesdidaktisk kompetens
  • Att utbildningen är relevant för studenternas och samhällets behov
  • Att studenterna har inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen
  • Att en för alla studenter tillgänglig och ändamålsenlig studie- och lärmiljö föreligger
  • Att kontinuerlig uppföljning och utveckling av utbildningen genomförs
     

För att kunna skapa jämförbara utvärderingsresultat används Göteborgs universitetets verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet och verktyget för inventering och utveckling av forskarutbildningskvalitet . Dessa redovisas i årsrapporten under kvalitetsrapporteringen.

Var 3:e år (2023, 2026, 2029, 2032) genomförs en extern utbildningsgranskning där externa granskare genomför en revision av utbildningsverksamheten.

Tidigare nyheter från kunskapscentrumet

"Fältsjukhusen som försvann" och uppstod igen
Med hänsyn till Corona-krisen och Sveriges upprustning av fältsjukhusen eller så kallade sjukhuskompani, har  vår forskare vid Kunskapscentrum Katastrofmedicin Väst  Magnus Blimark blivit flitigt intervjuad i media. Han får även frågor kopplade till svensk krisberedskap. I webbtidningen Kvartal kan ni läsa artikeln Fältsjukhusen som försvann.

Förutom en magisteruppsats på försvarshögskolan har Magnus deltagit i bland annat projektarbetet ”Totalförsvarets sjukvårdssystem”, där de stora bristerna i svensk krisberedskap uppmärksammades i en omfattande slutrapport.

- Detta väcker intresse hos media nu, liksom de genomförda LIV-övningarna.

Roller och ansvar i krig och fred står även i fokus för gästprofessor Kenneth Boffard
Under ett av Kenneth Boffards första uppdrag som läkare i Europa arbetade han på ett sjukhus i Birmingham där han fick ta hand om offren för en IRA-bombning. Drygt 40 år senare är han gästprofessor vid Sahlgrenska akademin och arbetar tillsammans med anställda vid avdelningen för kirurgi för att utveckla ett utbildningsprogram som tillgodoser behoven hos hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar vid kriser, och i krigshärjade länder utomlands. Vi har träffat den erkände traumaexperten professor Kenneth ’Ken’ Boffard för en intervju.
Läs en längre artikel på svenska i Akademiliv 
Article in english

Roller och ansvar i krig och fred lyftes på nationellt katastrofmedicinskt möte
MÖTEN: Socialstyrelsens olika kunskapscentra i katastrofmedicin träffades för att se över nuläget och inventera utmaningar och möjligheter till samverkan mellan Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB, och Försvarsmakten.

- Mötets innehåll dominerades av myndigheternas inriktning för katastrofmedicinens roll i kris och krig. Självklart var Kunskapscentrum Katastrofmedicin Väst, KcKm V, representerad med flera deltagare, säger Yohan Robinson, företrädare för KcKm V.

Ramavtalet klart med Socialstyrelsen
Ett ramavtal mellan Socialstyrelsen och Göteborgs universitet har slutits vad det gäller ett kunskapscentrum med expertresurser inom kunskapsområdet ”Katastrofmedicin – traumatologi”. Avtalet gäller från 19-09-02 och med förlängning de kommande fyra åren. Här på vår webbplats kan du läs mer och håll dig uppdaterad om vårt kunskaps-centrum och all intressant forskning som pågår här.

Livslång ohälsa efter exponering för kemiska vapen
FORSKNING: Personer som exponerats för kemiska stridsmedel får ofta kroniska skador på exempelvis lungor, hud och ögon, men de drabbas också av depression, ångest och självmordstankar. Det framgår av forskning på överlevare från gasattacken mot kurdiska Halabja i Irak 1988.

– Resultatet visar att exponering för kemiska stridsmedel, framför allt senapsgas, leder till livslång fysisk och psykisk ohälsa, konstaterar Faraidoun Moradi, doktorand inom arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, legitimerad apotekare, ST-läkare inom allmänmedicin samt försteförfattare till den aktuella artikeln i tidskriften Plos One. 
Läs hela pressmeddelandet

Amir Khorram-Manesh blir gästprofessor inom trauma och katastrofmedicin i Thailand
NYA UPPDRAG: Amir Khorram-Manesh, docent och traumaläkare, har fått en gästprofessur vid Mahidol Universitet i Thailand.

- Jag kommer att handleda akutmedicinare och traumaläkare på the Department of Emergency Medicine, Faculty of Medicine, Ramathibodi Hospital, samt föreläsa om trauma och katastrofmedicin och skriver ihop artiklar. Dessutom kommer vi att skriva om hela deras katastrofplan, säger han.

Professuren är knuten till ett tre-årigt projekt och Amir kommer vara i Thailand 1–2 månader per år, resten av tiden sker undervisning, handledning mm via Skype.

Rörelseapparatens belastning i snabba båtar
NY STUDIE: När man färdas i hög hastighet i kustbevakningens, försvarsmaktens och sjöräddningssällskapets båtar utsätts besättningen och passagerarna för slag och stötar som ej kan mätas i vibrationsmått – en metod som annars har använts för helikopterbesättning och lastbilschaufförer. Det saknas gränsvärden för en kumulativ belastning och en ny studie har som målsättning att kunna definiera gränsvärden för belastningen.
Förstudien startar i november 2019 i samband med ett uppstartmöte i Göteborg.

PICTA stödjer kunskapscentrum katastrofmedicin
SAMVERKAN: Prehospitalt ICT arena vid Lindholmens Science Center stödjer Sahlgrenska akademins anbud som Kunskapscentrum katastrofmedicin. PICTA är en samverkansorganisation som driver utveckling och nyttiggörande med fokus på den prehospitala vårdens behov av stödjande digitalisering, förklarar Bengt-Arne Sjökvist, professor vid Chalmers Tekniska Högskolan. Tillsammans med PICTA kan Kunskapscentrum katastrofmedicin skapa framtidens prehospitala vård.
Läs mer på PICTA:s hemsida.

Autonom sjuktransport
SAMVERKAN: I samband med en medicinsk förstudie inom NATO Science and Technology Organisation (STO) undersöks möjlighetern att nyttja autonoma flygssystem/farkoster/fordon för obemannad evakuering av skadad. Den militärmedicinska forskningen kommer att leda till en förmågeutveckling den civila sjukvården kommer att ha nytta av. Autonoma transportsystem finns redan för leverans av läkemedel och blodprodukter.

- Att nyttja autonoma transportresurser kommer att frigöra sjuktransportförmåga så att ett större antal skadade kan omhändertas, säger Yohan Robinson, medicinsk forskningsledare vid Försvarsmedicincentrum. Forskningsprojektet fortsätter och förväntas leverera en rapport i slutet på nästa året.
Läs mer på organisationens hemsida

Koncept för ett Civilmilitärt och Militärmedicinskt Centrum (CMC)
CENTRUMSBILDNING: Med en växande aktivitet inom totalförsvarets sjukvårdssystem behövs även FoU för en bättre och starkare krisberedskap i samverkan med försvarsmaktens sjukvårdsorganisation.

Konceptet är resultat av rapporten som levererades av AG Totalförsvarets Sjukvårdscentrum: Katastrofmedicinska forskare vid Sahlgrenska akademin och försvarsmaktsanställda forskare vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg bidrar till totalförsvarsrelaterad forskning samt en militärmedicinsk forskningsgren i ett Civilmilitärt och Militärmedicinskt Centrum. Målet blir ett starkare totalförsvar samt en ökad trovärdighet i Sveriges nationella sjukvårdsförmåga.

AG Totalförsvarets Sjukvårdscentrum
SAMVERKAN: Den 2018-05-09 beslutade Dekanus vid Sahlgrenska akademin (SA) och Sjukhusdirektören vid Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) att fortsätta planera för att SA och SU ska medverka i arbetsgruppen totalförsvarets sjukvårdscentrum (AG TSC).

Civilmilitär samverkan vid övningen LIV
SAMVERKAN: Den 12 april 2018 genomförd Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Försvarsmedicincentrum en stor gemensam katastrofövning. Övningsscenariot var en terrorattack vid Göteborgs garnison på Käringberget och omfattade ett hundratal skadade vilket gjorde övningen till den största Sahlgrenska Universitetssjukhuset gjort tillsammans med Försvarsmedicincentrum.

Läs mer i en artikel i Akademiliv och se en film från övningen på Försvarsmakten.se