Ny professor forskar om lärande i musik
Cecilia Wallerstedt har befordrats till professor i pedagogik. Cecilia Wallerstedt forskar framför allt om undervisning och lärande i musik.
Cecilia Wallerstedt är i grunden gymnasielärare i matematik och musik. Hon disputerade på Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet år 2010 med en avhandling om musikundervisning men har sedan dess framför allt forskat och undervisat vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
– Jag forskar om undervisning och lärande i framför allt musik, men även andra estetiska ämnen. Jag har rört mig inom olika institutioner för lärande, från förskolan till gymnasiet. Jag är intresserad av kommunikationen som sker mellan lärare och barn, och mellan barn, och undersöker vad det innebär att kunna olika saker från den lärandes perspektiv och hur läraren kan bidra till lärandet.
Vad kan din forskning bidra med?
– I musik framställs ofta kunskap och förmågor som kopplade till medfödd talang, till exempel att bara vissa har bra gehör, men i min forskning visar det sig tydligt att kunskap i musik är något man kan utveckla, med stöd av bland annat undervisning. Att utveckla och sprida kunskap om detta är viktigt för att alla barn ska få chans att delta i olika kulturella praktiker.
Hur kan undervisning bidra till att utveckla kunskap om musik?
– Genomgående i min forskning framträder att det är centralt att barns eller elevers tidigare erfarenheter tas till vara, knyts an till och utmanas. Detta är särskilt utmanande i förskola och skola eftersom barn ofta kommer till dessa arenor med rik, och varierande, erfarenhet av musik från media och andra kanaler de möter i vardagslivet. En annan central aspekt är att språket många gånger är ett stöd för lärande i musik, vilket utmanar invanda föreställningar om att det är tvärt om, nämligen att musik är ett stöd för utveckling av språk.
Vad forskar du om just nu?
– De senaste åren har jag fokuserat på förskolan och varit med och utvecklat en didaktik för förskolan som vi kallar lekresponsiv undervisning. Att ha en utvecklad fantasilek är i likhet med att ha ett bra gehör i musik något som lätt ses som något vissa barn kan, men det är fascinerande att se hur förskollärare kan stötta barn att delta i lek, och vidga fantasiberättelsen, genom lyhörd kommunikation. Detta forskar jag om nu. Jag är också på gång med en studie om hur lärare som arbetar med lekresponsiv undervisning lär av varandra genom att delta i nätverk med andra förskollärare och forskare.
Text: Carl-Magnus Höglund