Hoppa till huvudinnehåll
Image
Peter Korp står bakom ett podium och föreläser.
Peter Korp föreläste på CUL:s handledarkollegium om forskningsetik.
Foto: Carl-Magnus Höglund
Länkstig

Forskningsetik i fokus

Publicerad

Elever som delger känsliga personuppgifter, risker med interventioner och lärare som samtidigt är medverkande och forskningsobjekt. Skolforskning innebär ofta flera etiska överväganden. Ett handledarkollegium inom forskarskolan CUL satte fokus på frågan.

Onsdagen den 10 november samlades drygt 40 doktorander och handledare inom forskarskolan CUL (Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning) till ett handledarkollegium om forskaretik.

– Etik är ett område där vi alla behöver bli bättre. Det handlar inte endast om att följa de lagar och regler som finns. Etik bör också betraktas som en aspekt av kvalité i den forskning vi bedriver när vi forskar om människor, vilket vi vanligen gör inom utbildningsvetenskap, sa Jonas Emanuelsson, föreståndare för CUL, i sitt inledningsanförande.

Lagen för forskningsetik har skärpts

Den första presentationen handlade om den relativt nyinstiftade Etikprövningsmyndigheten och de lagar och regler som gäller kring etikprövning.

– När etikprövningslagen ändrades år 2020 fick forskare och forskningshuvudmän [vanligen prefekten vid institutionen som är projektägare] ett tydligare ansvar. Det är nu möjligt att bli dömd om lagen inte följs. På så sätt har det blivit ett skarpare läge, sa Peter Korp, universitetslektor i idrottsvetenskap vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.

Etikprövning ska ske om forskningen innefattar behandling av känsliga personuppgifter (som till exempel etniskt ursprung, sexuell läggning eller politiska åsikter) eller utförs enligt en metod som påverkar forskningspersonen fysiskt eller psykiskt. Vid etikprövning bedöms forskningens värde, det vill säga den kunskap forskningen förväntas tillföra, i relation till de risker och påfrestningar som deltagarna utsätts för.

Peter Korp har suttit i en av Etikprövningsmyndighetens bedömningsgrupper och gav exempel på vad som saknas i de ansökningar de bedömer. Oftast gäller det brister i etiska överväganden eller i informationen som ska ges till alla forskningspersoner.

Etik i praktiknära skolforskning

I den andra presentationen beskrev Christina Osbeck, professor i ämnesdidaktik vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, svåra etiska avvägningar som de har ställts inför i ett forskningsprojekt om etikundervisning i SO. I projektet ingår tio skolklasser. I fem av dem använder läraren en särskilt framtagen modell – en skönlitteraturbaserad etikundervisning – medan de andra fem klasserna har ordinarie undervisning.

– Det är viktigt att tänka igenom etiken och göra en etikprövning innan projektet inleds. Det ger oftast en nyttig genomlysning av projektet, sa Christina Osbeck och fortsatte:

– Forskning om etikundervisning är ett område där vi alltid riskerar att behöva hantera känsliga personuppgifter. Även om vi inte är intresserade av att till exempel studera elevernas religiösa eller etiska övertygelse kan det uppstå situationer när eleverna berättar om det. Då hamnar de uppgifterna i vår data.

Dubbeltydig relation mellan forskare och lärare

En annan etisk fråga i praktiknära skolforskning handlar om relationen mellan forskare och lärare. Lärarna är ofta delaktiga i att till exempel utforma den undervisningsmodell som ska användas.

– Det kan leda till oklara roller. När är läraren forskningsmedverkare, och när är läraren objekt i forskningen? Det är inte heller lätt att som forskare kombinera en kritisk blick med den nära relationen vi behöver utveckla med lärarna.

I interventionsforskning, som här då en särskild undervisningsmodell testas och jämförs med ordinarie undervisning, finns också särskilda risker.

– Tänk om de klasser som är utsatta för interventionen får sämre utfall. Vem är då ansvarig? Är det vi forskare eller är det läraren?

Ytterligare en svårighet i samverkansforskning är vem som äger forskningsmaterialet och forskningsresultat.

Struktur för att hantera forskningsetik

Image
Cecilia Hansen Löfstrand står bakom ett podium och föreläser.
Cecilia Hansen Löfstrand föreläste om sin institutions arbete med forskningsetik.
Foto: Carl-Magnus Höglund

Seminariet avslutade med en presentation av ett pågående arbete på institutionen för sociologi och arbetsvetenskap med att bygga upp en struktur för att hantera forskningsetik.

– Det ligger ett tungt ansvar på forskningshuvudmannen att både ansöka om etikprövning när så krävs, och att arbeta förebyggande med att forskningen i den egna organisationen genomförs i enlighet med rätt forskningsetik, sa Cecilia Hansen Löfstrand, studierektor för utbildning på forskarnivå vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap.

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap har bland annat fortbildat all forskande personal i etik och datahantering, och tagit fram en lathund med rutiner för hur etikprövning ska gå till.

Huvudhandledaren har stort ansvar

Flera av presentatörerna betonade huvudhandledarens ansvar för forskningsetiska aspekter av avhandlingsarbeten. Till exempel är huvudhandledaren den som i normalfallet skriver under en ansökan om etikprövning.

Text: Carl-Magnus Höglund

Etikprövningsmyndigheten

Etikprövningsmyndigheten är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet. Myndigheten startade sin verksamhet den 1 januari 2019 och ersatte då de regionala etikprövningsnämnderna.

Etikprövningsmyndighetens hemsida kan du läsa mer om etikprövningslagen och om myndighetens arbete.