Forskning ska utveckla idrott och hälsa i skolan
Skolan har inte hängt med i barns och ungdomars förändrade idrotts- och träningsvanor. Vid Göteborgs universitet finns därför flera forskningsprojekt som syftar till att öka elevers fysiska rörelse och göra skolämnet idrott och hälsa mer hållbart och relevant.
– Idrott och hälsa har sett ungefär likadant ut i flera decennier. Men vi har ett helt annat samhälle och andra behov idag. Vi vill bidra med ett nytt sätt att tänka om och arbeta med ämnet och på så sätt göra det mer hållbart och relevant för dagens barn och ungdomar, säger Suzanne Lundvall, professor i idrottsvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap (IKI).
IKI har i en strategisk satsning förstärkt forskningsmiljön kring skolämnet idrott och hälsa. En viktig del i satsningen är att etablera en forskningsinriktning som studerar hur utbildning i hållbarhet kan förstås, relateras till och förverkligas inom skolämnet idrott och hälsa och på lärarutbildningen. Ett syfte är att förändra och utveckla ämnets innehåll och lärandeperspektiv.
Viktigt att öka daglig rörelse i skolan
Forskarskolan ”Hållbar daglig rörelse i förskolor och skolor” beviljades i höstas närmare 40 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Den är ett samarbete mellan fyra olika lärosäten och vid Göteborgs universitet ska minst två doktorander antas.
– Det står i styrdokumenten att skolan ska främja daglig rörelse. Men det finns ingen samlad kunskap om hur daglig rörelse ska organiseras och med vilket innehåll, säger Suzanne Lundvall.
Ett av många projekt som ska främja daglig rörelse i skolan är Generation Pep. Det är en organisation som startats på initiativ av Kronprinsessparet och som bland annat erbjuder verktyg och metoder till skolor som på olika sätt vill starta daglig rörelse för eleverna och/eller främja hälsosamma matvanor. Göteborgs universitet har fått i uppdrag för att utvärdera effekten av Generation Peps enkätverktyg som skolorna använder sig av.
– Det pågår mycket verksamhet för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Inte minst här i Västra Götaland. Men en stor utmaning är hur vi kan göra det på ett likvärdigt sätt så att det kommer alla till del, säger Suzanne Lundvall.
Internationellt projekt om idrott och hälsa
Suzanne Lundvall deltar också i ett internationellt Erasmus-projekt (QualiTePE) i vilket tio lärosäten i lika många länder ska pröva och utvärdera ett digitalt verktyg som ska hjälpa lärarstudenter att öka kvaliteten i undervisningen idrott och hälsa. Det digitala verktyget syftar till att vända blicken mot vilka didaktiska överväganden som lärarstudenten gör i sitt vardagliga arbete och varför hen gör just de valen.
– Det handlar till exempel om att få syn på var lärarkandidaten lägger tyngdpunkten och vilka värderingar som framträder i innehållsliga och didaktiska val. Vi kommer att jobba med workshops tillsammans med svenska lärare. Men det centrala här är det internationella samarbetet. Vi kan bli klokare tillsammans.
Den röda tråden i de här projekten är att främja hållbara lärandeprocesser i rörelse och hälsa.
– Vi vill bygga upp en stark forskningsmiljö kring ämnesdidaktiken i idrott och hälsa. Det handlar i grunden om att göra ämnets innehåll intressant och relevant och få både lärare och elever att lyfta blicken, säger Suzanne Lundvall och fortsätter:
– Den tävlingsidrott som traditionellt varit fokus i idrott och hälsa stimulerar vissa, men långt ifrån alla, och vi vet ju också att många unga lämnar föreningsidrotten i tidiga tonåren. Vissa ungdomar hittar andra sätt att träna och röra på sig, andra sällar sig till den grupp av unga som ser sig som fysiskt inaktiva eller ointresserade av rörelse. Här har inte skolämnet idrott och hälsa hängt med. Därför måste vi tänka nytt kring hur barn och unga ska bli delaktiga i att forma sin egen rörelseidentitet som en del i ett hållbart och livslångt lärande. I detta ligger att hitta ett självklart förhållningssätt till rörelse och träning som går att tillämpa utanför idrottshallen.