Företagsekonomisk ämneskonferens med metoder i fokus - FEKIS 2021

På konferensen diskuterades metod ur många olika perspektiv både praktiskt och teoretiskt, för undervisning såväl som för forskning. Sessionerna bjöd på ett varierat utbud: användning av excel, digitala verktyg och konst i undervisningen (i varsin egen session), AI och algoritmer i forskningen, filosofi i företagsekonom och vetenskapligt tänkande, forskande och skrivande, för att nämna några.

Konferensen arrangerades av Företagsekonomiska institutionen på uppdrag av Föreningen Företagsekonomi i Sverige, FEKIS.

- FEKIS-konferensen är mycket viktig för föreningens medlemmar. Det är här vi får inspiration, möjlighet att utbyta erfarenheter om undervisnings- och forskningsrelaterade frågor i FEK, och för många utgör FEKIS en paus i en annars väldigt hektisk vardag. De flesta hade nog hoppats på att kunna åka till Göteborg. Att så pass många ändå anslöt till digitala FEKIS var roligt, säger Anette Hallin, ordförande i FEKIS styrelse.

En given fråga att diskutera var förstås pandemins inverkan på både undervisning och forskning. I paneldebatten ”Akademin efter pandemin: hur ska vi jobba framöver” diskuterade personer från flera olika lärosäten vad de digitala arbetssätten kan tänkas innebära i framtiden både för medarbetare och studenter.

- Det finns en önskan att i huvudsak återgå till campusbaserad undervisning men även behålla digitala inslag när de fungerar bra ur pedagogiskt avseende. Det verkar som att dialogen kring detta mest har förts internt i personalen. En fråga som behöver mer uppmärksamhet är vad studenterna önskar och hur man kan få studenterna att återvända till campus då det säkert är många som kan vilja bo och arbeta på annan ort, berättar Stefan Tengblad som ledde diskussionen och som är en av projektledarna för FEKIS-konferensen 2021.

Deltagarna fick också vara med genom att svara på frågor via Menti om vad de tyckte om digitala respektive fysiska föreläsningar, seminarier och övningar samt vad man tror om framtiden när det gäller digitala föreläsningar, seminarier och personalmöten.

- Svaren visar på att det finns stora skillnader i hur mycket deltagarna vill arbeta digitalt eller analogt. En tendens som går att skönja i diskussionen kring resultaten är att de analoga mötena upplevs vara mer trivsamma och av högre kvalitet men att digitala möten spar tid och skapar flexibilitet. Man kan även se att deltagarna har olika preferenser för vad de tycker är viktigt, berättar Stefan Tengblad.

I frågorna ingick också att deltagarna fick bidra med beskrivning för hur de själva upplevt det digitala arbetet.

- Det visade att även om de allra flesta konferensdeltagare associerade arbetet under pandemin med negativa aspekter, så verkar många ändå tycka att det lärt sig en hel del om det digitalas möjligheter. Det var alltså intressant att se hur många som ändå var positiva till att delvis fortsätta att jobba digitalt – ska bli spännande att se hur det blir med detta, tycker Anette Hallin.