Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Fler polisanmälningar men färre brottsliga handlingar i skolorna

Publicerad

Skolan är den plats där svenska ungdomar oftast utsätts för våld eller utsätter andra för våld.

– Skolvåldet berör. Men samtidigt som mängden brottsliga handlingar i skolan har minskat över tid ökar antalet polisanmälningar på grund av skolhändelser, ett resultat av förrättsligandet av skolan.
Det menade Johannes Lunneblad, docent vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, vid en föreläsning i serien ”En timme på Pedagogen” i oktober.


Bild på Johannes Lunneblad.Med stöd från Vetenskapsrådet och Brottsoffermyndigheten undersöker Johannes Lunneblad, tillsammans med flera forskarkollegor, skolan som brottsplats. Syftet är bland annat att studera vad som äger rum då rektor ska fatta beslut om handlingarna eventuellt ska polisanmälas och vilka andra åtgärder skolan ska vidta.

185 polisanmälningar i Göteborg

Aktuella siffror visar att det under 2015 polisanmäldes 185 fall av våld, hot eller trakasserier på Göteborgs skolor. Främst är elever i grundskolans senare år inblandade i skolvåldet som kan delas in i relationellt våld, verbalt våld, fysiskt våld och mobbning.
Lite på tvärs mot det ökade antalet polisanmälningar visar Brottsförebyggande rådets Brott bland ungdomar i årskurs nio. Resultat från Skolundersökningen om brott åren 1995–2011, att ungas brottslighet dramatiskt minskat, åtminstone utifrån ungdomarnas självskattningar. Vad gäller handlingarna: stöld/snatteri, skadegörelse, vandalisering, burit kniv, slagit någon, någon gång druckit sig berusad, skolkat, ”helt okej” eller ”ganska okej” om kompisar snattar – handlar det om närmast en halvering för flertalet av kategorier.

Upprättelse för drabbade viktigt

– De flesta ungdomar slutar begå brott när de blir äldre. En väldigt liten del fortsätter att begå brott. Från samhällets sida är straff eller upprättelse dock viktigt för den drabbade, även om det statistiskt sett endast är en liten del av ungdomarna som kommer att fortsätta begå brott, sade Johannes Lunneblad.
Johannes Lunneblad föreläser.Inom ramen för forskningsprojektet har han och kollegorna intervjuat lärare och skolhälsopersonal på nio högstadieskolor, ett 50-tal intervjuer. Det man vill studera är vilka bedömningar och strategier som skolor vidtar då elever i grundskolans senare år kategoriseras och bedöms som brottsoffer:
• Vilka handlingar och situationer leder till en anmälan och hur påverkar en anmälan de åtgärder som skolan därefter vidtar?
• Vilken betydelse har ålder, kön, etnicitet och social bakgrund hos brottsoffret för hur skolan hanterar situationen och för vilka åtgärder som därefter vidtas? Vart förläggs tanken om ”skuld” och ansvar för de inträffade situationerna?
• Hur ser skolans handlingsplaner ut och vilka är de rutiner och åtgärder som skolan vanligtvis vidtar?

Polisanmälningar ifrågasatta

Definitiva resultat föreligger inte ännu, men de ger bland annat vid handen att det finns en osäkerhet ute på skolorna och att personalens förklaringsmodeller till varför brott begås skiljer sig mellan skolor och mellan olika typer av skolor.
Bland annat ifrågasätts, i en del av intervjuerna med skolpersonal, syftet med polisanmälningarna när polisen ändå inte agerar om personen ifråga är under 15 år.
– Motivet för anmälningarna i de fallen kan sägas vara att det är ett sätt för berörda att man nu har ögonen på ett problem och att socialtjänsten kan kopplas in, säger Johannes Lunneblad.
Läs mer om forskningsprojektet Brottsplats skola: Förrättsligande av unga som offer och förövare i skolan.

Den populärvetenskapliga serien En timme på Pedagogen avlöpte under fyra oktoberkvällar.

För mer information, kontakta Johannes Lunneblad,
johannes.lunneblad@ped.gu.se, 031-786 2058