Hoppa till huvudinnehåll
Bild
sommarstuga med uteplats
Foto: Johan Bjurer/Mostphotos
Länkstig

En ny generation stugägare längtar efter att rota sig

Publicerad

Hur kommer det sig att fritidsboende, med en stark tradition genom 1900-talet, kunnat bli en del av livsstilen för en ny generation svensk urban medelklass som bor i lägenhet i storstäderna? I en avhandling i etnologi undersöks motivationen till fritidshusköp bland en generation som ofta beskrivs som flexibel och rotlös.

Avhandlingen visar att fritidshusköp utgjort en strategi för unga medelklassfamiljer att uppnå ett gott liv för sig själva och sina barn, då de saknar ekonomiska möjligheter att konkurrera om villor med närhet till jobbet i staden.

– I fritidshuslivet kan några av samhällets viktiga gemensamma berättelser om det goda medelklasslivet manifesteras, såsom tvåsamhet och familjeliv i det egna småhuset. En dröm som annars varit svår att uppnå de 70- och 80-talister jag intervjuat i avhandlingen. Jag visar också att identitet och livsstilsideal är betydelsefulla då denna generation svensk medelklass gör bostadsval, säger Susanna Rolfsdotter Eliasson, doktorand vid Göteborgs universitet.

Bild
Susanna Rolfsdotter Eliasson
Susanna Rolfsdotter Eliasson, doktorand i etnologi vid Göteborgs universitet.
Foto: Johanna Hillgren

Intervjupersonerna strävar efter att förstå vad det goda livet egentligen innebär, var och hur det bör levas – i staden eller på landet. Media och mäklare förpackar de värden som landsbygden representerar och möjliggör fritidshusen som åtråvärda varor på konsumtionsmarknaden.

– Fritidshuset på landsbygden ses därutöver som en trygg plats att kunna resa till i händelse av katastrofer eller terrorhot mot storstaden. Det är också en plats där man kan odla ekologiskt och lära sina barn om matens väg från jord till bord.

Längtar efter att rota sig

Den mest centrala frågan i avhandlingen handlar om hur det kommer sig att fritidsboende kunnat bli en del av livsstilen för en ny generation svensk urban medelklass på 2010-talet. Studien bygger på intervjuer med 70- och 80-talister som bor i lägenhet i städerna Stockholm eller Göteborg och har köpt ett fritidshus mellan en och tre timmar från sitt permanentboende.

– Målsättningen har varit att undersöka motivationen till fritidshusköp bland en generation som ofta beskrivs som flexibel och rotlös. Individerna i undersökningen har tidigare rest i hög utsträckning och flera av dem har bott utomlands i perioder. De har nu har kommit till en fas i livet då de längtar efter att rota sig.

Det som förvånade Susanna Rolfsdotter Eliasson mest var den ambivalens studiens deltagare uttryckte inför det privata ägandet.

– Till skillnad från tidigare generationer, där fritidsboendet ofta kombinerats med egen villa och setts som ett bevis på lyckad samhällsetablering, framkom att individerna i studien i flera fall har dåligt samvete över att äga en bostad som står tom under delar av året. De uttrycker också det problematiska i att behöva köra bil till fritidshuset, vilket går emot deras strävan efter en hållbar och klimatsmart livsstil.

Istället beskriver de hur de försöker kompensera på andra områden. Till exempel genom att alltid åka kollektivt i stan, minska sitt matsvinn, eller undersöka möjligheten att hyra ut sitt fritidshus till migrationsverket.

Avhandlingen är en etnologisk samtidsundersökning av medelklass, boende och livsstil som genom kvalitativa metoder bidrar till en djupare förståelse för förändringsprocesser i samhället.

– Resultaten kan förhoppningsvis öka förståelsen för en medelklassposition delvis i förändring samt för vilka drömmar och ideal – men även rädslor, aversioner och reella premisser individer i det senmoderna svenska samhället lever med.

Avhandlingen Längtans och drömmarnas hus – ideal och praktik bland en ny generation stugägare försvarades vid en disputation 4 december 2020.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/66457

Kontakt:
Susanna Rolfsdotter Eliasson, tel: 072-301 4606, e-post: susanna.rolfsdotter@gu.se

Text: Johanna Hillgren