Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Ove Sernhede.
Ove Sernhede.
Länkstig

De ska utveckla metoder som kan bryta segregationen

Publicerad

Ett nytt forskningsprogram ska utveckla metoder som möjliggör att fler ungdomar i socioekonomiskt utsatta stadsdelar lyckas i skolan och därmed ges bättre framtidsutsikter. Programmet har beviljats 12,6 miljoner och ska pågå i fyra år.

Bild
Ove Sernhede.
Ove Sernhede.

De ekonomiska och sociala klyftorna har ökat i Sverige. Det har lett till att barn och unga växer upp med vitt skilda livsvillkor och framtidsutsikter. I socioekonomiskt utsatta stadsdelar finns det till exempel skolor där mer än hälften av eleverna lämnar grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet, och många ungdomar i dessa stadsdelar upplever att de är en sorts ”andra klassens medborgare”.

– Ett forskningsprogram kan naturligtvis inte bryta segregation och sociala missförhållanden men vårt program har ambitionen att ta ett helhetligt grepp om förorten. Det avser inte bara att syna problemen, det vill också lyfta de positiva energier och möjligheter som sällan uppmärksammas varken i forskning eller i medier, säger Ove Sernhede, professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.

Få studier om ungas egna upplevelser
Forskningsprogrammet Mellan resignation och framtidstro består av tre projekt. I det första projektet ska elever i årskurs 9 intervjuas för att öka kunskapen om hur ungdomar i socioekonomiskt utsatta stadsdelar upplever sin skolgång och hur de förstår sin egen position i det svenska skolsystemet och i det svenska samhället som helhet.

– Det är underligt att det gjorts så få studier av hur de unga upplever sin skolgång och än färre som på djupet tar in elevernas reflektioner över vad som framstår som de avgörande svårigheterna med skolan.

I det andra projektet är unga vuxnas självorganisering i fokus. Tre olika verksamheter i Göteborgs socioekonomiskt utsatta stadsdelar som på olika sätt blandar folkbildning, kultur och lärande ska undersökas.

– Det är en paradox att förortens unga å ena sidan saknar betyg och är skolsystemets förlorare samtidigt som det står allt mer klart att förorten är platsen där den mest spännande och kreativa kulturen skapas: inom musik, dans, poesi, litteratur, film med mera. Det är uppenbart att skolan har något att lära av den lust för att gestalta vår samtid som frodas utanför skolan.

Helhetsgrepp på lärande, skola och stadsdelsliv
Slutligen ska samverkansprojekt mellan skolor och lokalsamhället i socioekonomiskt utsatta stadsdelar undersökas. Forskargruppen ska genomföra tre fallstudier av relativt nystartade samverkansprojekt som går under namnet ”Skolan som arena” och som syftar till att öka elevernas måluppfyllelse och framtidstro genom att ta hjälp av föreningar, företag och andra lokala verksamheter.

– Det florerar olika recept för hur förorten och skolan skall ”lyftas”. I vilken utsträckning möter dessa nya styrningsstrategier invånarnas behov, ses de som resurs eller problem? Forskningsprogrammet har med sina tre skilda utgångspunkter, som samtidigt är nära relaterade till varandra, möjligheter att bidra med nya kunskaper om hur lärande, skola och stadsdelsliv måste ses som ett sammanhang. En sådan förståelse är en förutsättning för varje varaktigt förändringsarbete.

Forskningsprogrammet Mellan resignation och framtidstro har beviljats drygt 12 miljoner kronor av Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur. Programmet ska inledas inom kort och pågå till 2023.

Forskningsteamet består av Sara Uhnoo, Majsa Allelin och Kristina Alstam från Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sara Brorström från Handelshögskolan och Ove Sernhede, Johannes Lunneblad, Nils Hammarén och Jonas Lindbäck från Utbildningsvetenskapliga fakulteten.

Mer information: Ove Sernhede, telefon 0766-181019, e-post ove.sernhede@gu.se

Även ett större forskningsprojekt om skolmisslyckande har beviljats medel från Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur. Läs mer om det projektet i den här nyhetsartikeln.