Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Jan-Eric Gustafsson.
Jan-Eric Gustafsson.
Länkstig

Forskningsprojekt ska undersöka skolmisslyckanden

Publicerad

Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka orsaker till skolmisslyckanden, vilka konsekvenser skolmisslyckanden får och hur de kan förhindras. Projektet har beviljats 15 miljoner kronor och ska pågå i fyra år.

Bild
Jan-Eric Gustafsson
Jan-Eric Gustafsson.

Allt fler elever i Sverige fullföljer inte skolgången. Det får stora konsekvenser eftersom utbildning har en så pass central plats i dagens samhälle.

– En avklarad gymnasieutbildning är i princip en förutsättning för att man ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och det finns också mycket som pekar på att skolmisslyckanden är starkt förknippat med psykisk ohälsa, säger Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Flera aspekter av skolmisslyckanden ska undersökas
Jan-Eric Gustafsson ska leda ett omfattande projekt med mer än ett dussin forskare som ska undersöka olika aspekter av skolmisslyckanden:

  • Vilka är orsakerna till skolmisslyckanden och hur har dessa förändrats över tid?
  • Vilka konsekvenser får skolmisslyckanden för individen, och hur ser sambandet mellan skolmisslyckanden och psykisk ohälsa ut?
  • Hur kan skolmisslyckanden förhindras och hur kan samhället kompensera för dem i efterhand?
     

– Vi är flera forskare som tidigare har arbetat med olika aspekter av dessa problem och nu ska vi försöka ta ett helhetsgrepp, säger Jan-Eric Gustafsson.

Stora databaser ska användas
Forskarna kommer att använda flera databaser. En av dem är UGU – Uppföljning genom utvärdering som finns vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten och har anonymiserade uppgifter om riksrepresentativa stickprov av skolelever från tio årskullar, födda mellan 1948 och 2004. En annan är GOLD – Gothenburg Educational Longitudinal Database som också finns vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten och innehåller omfattande registerdata för samtliga individer födda mellan 1972–2001. Dessutom ska data från Socialstyrelsen om bland annat psykisk ohälsa och psykofarmaka användas.

– Vi har tack vare databaserna ovanligt goda förutsättningar att identifiera de viktigaste faktorerna bakom skolmisslyckanden, som till exempel individens familjebakgrund, kognitiva förmåga och studiemotivation. Dessutom kan vi titta på i vilken mån det har skett förändringar av dessa faktorers betydelse över tid.

För att undersöka hur skolmisslyckanden kan förhindras ska forskarna följa upp en intervention som genomfördes för tio år sedan och där förskolebarn fick särskild träning för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Dessutom ska de kartlägga hur väl Komvux lyckas reparera skolmisslyckanden.

Underlag för politisk diskussion
Förhoppningen är att projektet ska bidra till såväl bättre interventioner som att ge underlag för en bredare policydiskussion.

– Skolmisslyckanden handlar mycket om skolsystemets utformning. Vi har en skola som under de tre senaste decennierna har genomgått dramatiska förändringar. Framför allt har vi sett en kraftigt ökande skolsegregation. Men vi har också fått en skola med betydligt fler kunskapskontroller, betyg och behörighetskrav som tenderar att slå ut elever. Vi hoppas kunna svara på vilka konsekvenser det har fått.

Forskningsprojektet Skola, lärande och psykisk hälsa: påverkansfaktorer, konsekvenser och prevention av skolmisslyckanden har beviljats 15 miljoner kronor av Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur. Programmet ska inledas inom kort och pågå till 2023.

Forskningsteamet består av Caroline Berggren, Anna Maria Fjellman, Joanna Giota, Jan-Eric Gustafsson, Stefan Johansson, Alli Klapp, Bo Nielsen, Monica Rosén, Ulrika Wolff, Kajsa Yang Hansen vid Göteborgs Universitet samt Daniel Bergh, Curt Hagquist, och Yunhwan Kim vid Karlstads Universitet.

För mer information: Jan-Eric Gustafsson, telefon 0705-926600, e-post jan-eric.gustafsson@ped.gu.se

Även ett större forskningsprojekt om segregation och utbildning har beviljats medel från Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur. Läs mer om mer det projektet i den här nyheten.