Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Bilden av staden och göteborgaren i kommunala reklamfilmer

Publicerad

Från strävsam arbetskraft till vänliga invånare som tar del av stadens evenemang. Så har den officiella bilden av göteborgaren förändrats från 1930-talet och framåt i kommunala reklam- och informationsfilmer. En ny avhandling i filmvetenskap visar hur bilden av Göteborg har skiftat i relation till stadens politiska, ekonomiska och kulturella förändringsprocesser.

Bild
Erik Florin Persson
Erik Florin Persson.
Foto: Johanna Hillgren

Hösten 2019 väckte en reklamfilm för den skånska orten Staffanstorp medial debatt och fick kritik för att den enbart innehöll vita människor. I en ny avhandling i filmvetenskap från Göteborgs universitet visar filmvetaren Erik Florin Persson att kommunala stadsfilmer knappast är ett nytt fenomen.

I avhandlingen analyseras ett femtontal reklam- och informationsfilmer om Göteborg som finansierats och beställts av kommunen, från 1930-talet till 2015. Studien visar bland annat hur den officiella bilden av Göteborg förändrats över tid i relation till stadens politiska, ekonomiska och kulturella förändringsprocesser.

Länge var den här typen av filmer närmast helt frånvarande inom den filmhistoriska forskningen, men under det senaste decenniet har allt fler forskare börjat intressera för det som brukar kallas beställningsfilm. Här har inte minst den digitala utvecklingen bidragit till att tidigare svåråtkomliga filmsamlingar blivit lättare att ta del av för forskare.

– Samtidigt har jag i avhandlingen velat visa att det sällan räcker att studera den digitaliserade filmen. För att kunna studeras på rätt sätt och verkligen kunna användas som källmaterial måste filmerna kontextualiseras med annat arkivmaterial. Bara att svara på grundläggande frågor om vem som beställde filmen, vilket syfte den hade och var den visades kan kräva ett nog så tidsödande arkivarbete, säger Erik Florin Persson.

Bild från ”Den gyllene porten” (1957) av Håkan Cronsioe
Bild från ”Den gyllene porten” (1957) av Håkan Cronsioe.

Flytande gränser mellan information och propaganda

Tidigare forskning om kommuners arbete med reklam, information och marknadsföring har i hög grad fokuserat på perioden efter 1970-talet där det har setts som en del av en allt mer marknadsinriktad kommunal politik. I sin avhandling visar Florin Persson dock att kommuner runt om i Sverige från 1930-talet och framåt producerat olika former av reklam, information och propaganda om den egna orten, där filmmediet återkommande varit en viktig del.

Samtidigt visar studien på de flytande gränserna mellan begreppen, åtminstone fram till 1980-talet.

– Flera av de äldre filmer som analyseras hade ett flertal olika målgrupper och visningskontexter: som förfilm på biograf, som en del av ett internationellt arbete med att locka industrier, företag och turister till Göteborg och inom skolundervisningen.

Under 1980-talet och framför allt från 1990-talet och framåt blev marknadsföringen en mer omfattande och institutionaliserad del av kommunens arbete och de studerade filmerna framstår mer tydligt som reklamfilmer för staden. Dessutom innebar den digitala tekniken nya distributionskanaler och möjligheter för en mer omfattande produktion av audiovisuellt material.

Från varvsstad till evenemangsstad

Disputationen för avhandlingen sammanfaller med firandet av Göteborgs 400-årsjubileum, 4 juni. Men Florin Persson menar att avhandlingen inte ska ses som en del av firandet av staden.

– Snarare har jag velat analysera hur den officiella bilden av Göteborg förändrats över tid i de filmer jag studerat och vilka aspekter av staden, dess historia och framtida utveckling som vid olika tidpunkter lyfts fram som särskilt göteborgska. I analysen relaterar jag detta till stadens större förändringsprocesser: från den expanderande varvs- och industristaden och den alltmer utbyggda välfärden under decennierna närmast efter andra världskriget till nya satsningar på turism och evenemang under 1990-talet och början av 2000-talet.

Erik Florin Persson lyfter även fram att bilden av Göteborgs invånare på ett tydligt sätt förändrats över tid i de filmer som analyseras:

– I de äldre filmerna lyftes stadens invånare ofta fram som arbetskraft, där den göteborgske varvsarbetarens kunnighet och strävsamhet betonades. I filmerna från 1990-talet och början av 2000-talet framstår stadens invånare snarare som vänliga och som konsumenter av stadens utbud av evenemang och nöjen. I de sista filmerna som jag analyserat framställs istället invånarna i Göteborg som kreativa och öppna för internationella impulser.

Avhandlingen visar därmed vilka egenskaper hos staden och dess invånare som vid olika tidpunkter framstått som särskilt viktiga att från kommunens sida lyfta fram.

Film i stadens tjänst: Göteborg 1938-2015 försvaras vid en disputation 4 juni klockan 13 i sal J303, Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg.

Länk till avhandlingen: Ges ut på förlaget Mediehistoriskt arkiv och kan laddas ner i sin helhet från förlagets hemsida, http://mediehistorisktarkiv.se/bocker/film-i-stadens-tjanst-goteborg-1938-2015/

Kontakt:
Erik Florin Persson, tel: 070-654 96 93 e-post: erik.florin.persson@gu.se