Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Foto: gorosi/AdobeStock
Länkstig

Strukturell ansats i undervisning som grund för hållbart aritmetiklärande - SATSA

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
2021 - 2024
Projektägare
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Finansiär
Vetenskapsrådet (UVK)

Kort beskrivning

Projektet undersöker kvalitet i undervisning i förskoleklass (6-åringar) med avseende på hur tal, antal och räknestrategier behandlas med särskilt fokus på interventioner med en strukturell ansats. Projektet syftar till att kartlägga matematikundervisning i svenska förskoleklasser, samt pröva interventioner som implementerar en strukturell ansats i undervisningen.

Bakgrund och mål

Projektet SATSA tar sin utgångspunkt i en bred forskningsbas som hävdar att tidiga insatser är betydelsefulla för att ge alla elever grundläggande kunskaper att utveckla framgångsrika aritmetikfärdigheter. I projektet riktas uppmärksamheten mot kvaliteten i undervisning i förskoleklass (6-åringar) med avseende på hur tal, antal och räknestrategier behandlas som innehåll för lärande, särskilt hur en begreppslig förståelse grundläggs i den undervisning som erbjuds eleverna. Det är angeläget att finna karakteristiska drag hos undervisning som resulterar i kunskaper och färdigheter som är utvecklingsbara och hållbara på längre sikt. Forskning på interventioner där en strukturell ansats i matematikundervisningen har implementerats visar positiva resultat vad gäller elevers begreppsliga förståelse att hantera tal som del-helhetsrelationer.

Det centrala begreppet i forskningen är undervisning. Vårt kunskapsbidrag till forskningsfältet och pågående debatt inom utbildning är därmed fördjupade insikter om hur tal och räknefärdigheter görs möjliga att lära genom en teoretiskt driven och empiriskt grundad undervisning.

Syfte

Syftet med detta projekt är att närmare studera hur undervisning med en sådan ansats iscensätts för att kunna karakterisera och konceptualisera vad det är som gör lärandeutfallen av matematikundervisning om tal och aritmetik för 6-årigar hållbara och utvecklingsbara. De specifika forskningsfrågorna är:

RQ1: Vilken grund för fortsatt aritmetiklärande erbjuds elever i förskoleklassens matematikundervisning?

RQ2: I vilken utsträckning kan undervisning med en strukturell ansats bidra till att elever utvecklar en hållbar taluppfattning och framgångsrika räknefärdigheter?

RQ3: Vilka kritiska särdrag kan urskiljas i undervisning med en strukturell ansats som leder till framgångsrik utveckling av räknefärdigheter?

Metoder

Projektet utgörs av en kartläggning av matematikundervisningen i 100 svenska förskoleklasser, samt en intervention i vilken vi implementerar en strukturell ansats och följer ett urval av klassers (n=30) undervisning (samt jämförelsegrupp, n=15) och elevernas kunskapsutveckling under ett läsår med uppföljning efter ett år. Interventionen består av två program som i tidigare forskning visat sig framgångsrika (PASMAP, under ledning av Joanne Mulligan, och FASETT, under ledning av Camilla Björklund). Båda programmen har en strukturell ansats men principerna för hur struktur i aritmetiken görs synliga för eleverna skiljer sig åt. Interventionen bygger på aktiviteter och uppgifter utvecklade i tidigare forskningsprojekt som genomförs och vidareutvecklas under 8 månader i en kollaborativ och iterativ process av nära samarbete mellan forskare och lärare. På detta sätt har vi möjlighet att undersöka inte bara vilket lärandeutfall undervisningen har utan främst vilka framgångsfaktorerna är. Resultaten kommer att ha betydelse för de teoretiska kunskaperna om aritmetikfärdigheters utveckling och särskilt för undervisningspraktikens utveckling i de tidiga skolåren.

Projektmedlemmar

Camilla Björklund, Göteborgs universitet

Angelika Kullberg, Göteborgs universitet

Anna-Lena Ekdahl, Jönköping University

Ulla Runesson Kempe, Jönköping university