Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Rösträttens sånger – Musikens roll i kampen för kvinnors rösträtt

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
2020 - 2023
Projektägare
Institutionen för kulturvetenskaper

Kort beskrivning

1921 genomfördes det första valet i Sverige med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor. 2021 firar Sverige alltså 100 år med kvinnlig rösträtt. Rätten att rösta hade föregåtts av en lång kamp. I denna kamp spelade estetiska uttryck en viktig roll – bland annat i form av musik, texter, bilder och textilier. Sång var ett medel för att uppmana till kamp och samlas till kollektivt handlande. Men rösträttskvinnorna kunde även kommenteras och förlöjligas i sångens form.

Projektbeskrivning

Var- och närhelst människor har gått samman för att protestera eller ge röst åt sin kamp har musik tjänat en viktig roll. Musik intensifierar känslor, ingjuter mod och förstärker upplevelsen av ett gemensamt mål. Kvinnornas kamp för rösträtt var inget undantag. Från lokala föreningsmöten till nationella sammankomster och internationella kongresser gick kvinnorna samman och hävdade sin rätt i sång. Forskningsprojektet Rösträttens sånger drivs av följande frågor:

  • Hur användes sånger för att representera rösträttskampen och för skapandet av en kollektiv identitet?
  • Hur förmedlades budskapet retoriskt och vilken musik användes för att manifestera kampen?
  • Vilka motargument och farhågor gällande kvinnors rösträtt uttrycktes i tidens populärmusiktexter, och hur bemöttes kritiken?

Studien utgår från uppfattningen att identitet formeras i samspel med estetiska uttryck. Därför går estetiska uttryck inte att separera från, utan är en del av den politiska kampen. På vilket sätt kan ett sådant resonemang kasta ljus över rösträttsrörelsens etablering i det politiska fältet?

Projektet stöds av Stiftelsen Anna Ahrenbergs Fond för vetenskapliga m fl ändamål, samt Adlerbertska Forskningsstiftelsen.

Inspelade föreläsningar, musik och virtuella körer

I forskningsprojektet är tillgängliggörande och iscensättning centrala perspektiv. Inspelningarna här nedanför är gjorda med syftet att bredda tillgängligheten samt lämna vitaliserande bidrag till forskningsläget genom att låta ”tysta” arkiv få klinga.

Under våren 2021 har Estradkören från Göteborg, där projektledaren Marita Rhedin är medlem, spelat in fyra av rösträttssångerna. Kören leds av Sverker Domar, som också gjort merparten av arrangemangen. Originalnoter till sångerna har hämtats från Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Gävle/Arkiv Gävleborg, Svenskt visarkiv samt Kvinnsam, Göteborgs universitetsbibliotek.

Att spela in musik under en pandemi, då det inte varit möjligt att träffas och sjunga tillsammans, har inneburit andra tillvägagångssätt än de vanliga. Varje körsångare har spelat in sin stämma och video hemma med mobiltelefon eller annan utrustning som funnits till hands. Därefter har stämmorna fogats samman till gemensamma ljudfiler eller virtuella körer. Digitala samarbetsytor, exempelvis i form av digitala ljudfilsarkiv, har också använt för att förbereda inspelningarna.

Videoföreläsningar

Maria Carlgren är fil dr i konst- och bildvetenskap och har forskat om klädernas betydelse som agenter i kampen för kvinnors rösträtt. I föreläsningarna om Rösträttens estetiker låter vi våra respektive ingångar mötas – det klingande och det visuella. Del 1 tar avstamp i den internationella rösträttskongressen i Stockholm 1911 och berättar något om den musik och de klädval kvinnorna gjorde till den.

Video (14:16)
Rösträttens estetiker Del 1

Musik- och videoinspelningar

Inspelningarna är gjorda som en del av forskningsprojektet Rösträttens sånger, projektledare Marita Rhedin, Göteborgs universitet. Inspelningarna kan användas för utbildande och folkbildande syfte om medverkande, upphovperson, projektnamn och projektansvarig anges. Iaktta dock gällande bestämmelser för musikanvändning i din verksamhet: https://www.stim.se/sv/musikanvandare

Kvinnornas sång

”Kvinnornas sång” publicerades i tidskriften Rösträtt för kvinnor 1912 och uppges vara  är en översättning av ”Women’s Battle Song”, som . Sången sjöngs av Elsa Stenhammars damkör vid den internationella rösträttskongressen i Stockholm 1911. I tidskriften föreslås sången som lämplig att sjunga på internationella kvinnodagen, som började firas i Sverige vid denna tid. Textens förlaga, ”Women’s Battle Song”, hade vid den föregående rösträttskongressen, som hölls i London 1909, antagits som rörelsens internationella hymn och en tävling utlysts om att sätta musik till texten.

Framfört av Estradkören, körarrangemang och ledning av Sverker Domar.

Video (2:03)
Kvinnornas sång

Allmän rösträtt

Revymannen Emil Norlander var tidigt ute med att kommentera kvinnornas krav på politiskt inflytande. I nyårsrevyn 1908, No 30 Gustafson eller Hva’ bråkar dom för sjunger damerna kupletten ”Allmän rösträtt”. I sången nämns både deras omfångsrika hattar och diverse knep som kvinnorna ämnade ta till för att få sin vilja igenom, som att vägra sköta hushållssysslor eller uppfylla de äktenskapliga kraven. ”Allmän rösträtt” sjöngs inte av rösträttskvinnorna, utan är en av flera sånger från populärkulturen som kommenterade och ibland kritiserade förändringarna i fråga om maktbalans och rollfördelning mellan man och kvinna.

Text och musik: Emil Norlander.
Framfört av Estradkören, körarrangemang och videoproduktion av Sverker Domar.

Video (3:37)
Allmän rösträtt

Håll ut din tid

Sången har undertiteln ”Kvartett för fruntimmersröster”. Malla Grönlund var aktiv i Söderköpings FKPR och dess ordförande från nov 1913. Karl Gustav Ossiannilsson var under det tidiga 1900-talet politiskt och publicistiskt verksam inom arbetarrörelsen och var en populär kampdiktare. Han skrev också dikterna ”Till kvinnorna!” och ”Kvinnornas lösen” – den senare tonsattes av Hugo Alfvén..

”Håll ut din tid” sjöngs i samband med Gävle FKPR:s årsmöte den 22 feb 1915 av en dubbelkvartett huvudsakligen bestående av kvinnor inom föreningen.

Text: Karl Gustav Ossiannilsson. Musik: Malla Grönlund
Framfört av Estradkören under ledning av Sverker Domar.

Video (1:22)
Håll ut din tid

Svenska kvinnors medborgarsång

Ellen Kleman var redaktör för Fredrika Bremer-förbundets tidskrift Dagny och senare för tidskriften Hertha. Dikten ”Svenska kvinnors medborgarsång” skrev hon inför femårsfesten för Stockholmssektionen av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) 1907, där den också lästes upp av Kleman själv. I sin helhet har dikten sju strofer. Två år senare tog företrädare för FKPR initiativ till att tonsätta dikten. Kompositören Emil Sjögren tog sig an uppgiften och valde ut tre strofer till sin tonsättning.

I det här körarrangemanget deltar även herrarna, för det fanns ju många män som också stödde kvinnornas krav. I inspelningen har en av de strofer som Sjögren tonsatte bytts ut mot en annan från Klemans dikt.

Text: Ellen Kleman. Musik: Emil Sjögren.
Framfört av Estradkören, körarrangemang och videoproduktion av Sverker Domar.

Video (3:30)
Svenska Kvinnors Medborgarsång- Estradkören