Rök runestone revisited
Kort beskrivning
Rökstenen i Östergötland är Sveriges, och världens mest kända runsten. Den är känd för sin långa och gåtfulla inskrift, men kanske allra mest för att man tidigare trott att en passage på stenens framsida nämnde den gotiska kungen Theoderik den store. Projektet Rök Runestone Revisited undersöker hur den gamla tolkningen kunnat leva kvar så länge och vilka föreställningar som bör omprövas i och med det nya sättet att förstå inskriften.
Projektbeskrivning
Rökstenen i Östergötland är Sveriges, och världens mest kända runsten. Den är känd för sin långa och gåtfulla inskrift, men kanske allra mest för att man tidigare trott att en passage på stenens framsida nämnde den gotiska kungen Theoderik den store.
Bo Ralph kunde emellertid 2007 visa att passagen mer sannolikt är en gåta om solljuset. In en senare artikel, som fungerar som en förstudie till det här projektet, föreslog jag hur en sådan gåta om solljuset kan passa in i en ny tolkning av hela inskriften (Holmberg 2016)
Projektet Rök Runestone Revisited undersöker hur den gamla tolkningen kunnat leva kvar så länge och vilka föreställningar som bör omprövas i och med det nya sättet att förstå inskriften. Det handlar om att på Rökstenen pröva fem olika nycklar, som kanske alla behövs för att vi ska kunna förstå en runinskrift från tidig vikingatid:
- Analys av läsningens rumslighet
- Analys av ideologiska motiv i tidigare forskning
- Analys av inskriftens intertextualitet
- Analys av monumentets plats i landskapet
- Analys av förhållandet mellan hedniskt och kristet i inskriften
Varje typ av analys kräver tvärvetenskapligt samarbete med forskare inom olika discipliner, och ett mål med projektet är därför också att skapa sådana kontakter mellan forskare.
Förstudie: Läsningens rumslighet
Placing the reader of the Rök runestone
Projektet utgår från två tidigare studier av hur Rökstenen placerar och förflyttar sin läsare i rummet, och vad det kan få för konsekvenser för tolkningen av monumentets inskrift. I den första studien analyseras hur Rökstenen drar en betraktare till sig och för en tid liksom håller henne instängd i inskriftens labyrint (se Holmberg 2013). I den andra studien undersöks vad detta får för konsekvenser för tolkningen av inskriften. Slutsatsen är att inskriften inte refererar till personer eller händelser på andra platser, utan att alla inskriftens gåtor handlar om vad läsaren kan se från sin position vid stenen. Analysen urskiljer åtta gåtor i inskriften och föreslår lösningar på sju av dessa. (Inskriftens två rader med krysschiffer antas vara en gåta som dock lämnas oanalyserad.) De tre första gåtorna antas handla om solen (se Holmberg 2016).
Förstudierna utnyttjar socialsemiotisk teori och jag har diskuterat preliminära resultat vid nordiska konferenser för socialsemiotik i Odense (2011) och Oslo (2016), i en plenarföreläsning vid konferensen Svenskans beskrivning i Lund (2013), liksom vid den internationella konferensen Sociolinguistics Symposium 21 i Murcia, Spanien (2016).
Holmberg, Per 2013. Placing the reader. On the connections of text, body and space. RASK – International journal of language and communication, 2013:38, 9–29.
Holmberg, Per 2016. Svaren på Rökstenens gåtor. En socialsemiotisk analys av meningsskapande och rumslighet [Answers to the Rök runestone riddles: A social semiotic study of meaning-making and spatiality. Summary in English]. Futhark. International Journal of Runic Studies 6 (2015, publ. 2016), 65–106.
Delstudie 1: Ideologiska motiv i tidigare forskning
Deconstructing the Rök – Ravenna connection
I projektets första delstudie undersöks hur tidigare forskning etablerat föreställningen om att Rökstenens inskrift refererar till den gotiske härskaren Theoderik den store. Analysen fokuserar två forskare: dels Elias Wessén, svensk professor i nordiska språk, som publicerat vad som räknas som standardtolkningen av Rökstenens inskrift, dels Otto Höfler, tysk professor i germanistik och folklivsforskning, som argumenterat för att Rökstenens Theoderik framträder som ett objekt för germansk ledarkult. Analysen visar hur Wesséns tolkning kan förstås som ett inlägg i en långvarig och hetsk debatt med Höfler. Wesséns position är att vi inte kan veta något om varför Theoderik nämns i inskriften. Denna skeptiska hållning har visserligen varit effektiv mot fortsatt nationalistisk läsning av inskriften, men har också gjort det svårare att ifrågasätta att Theoderik nämns (se Holmberg under utgivning 2020)
Bidrag till arbetet med delstudien har kommit genom seminariediskussioner med forskare i olika humanistiska ämnen vid Göteborg, Stockholm och Uppsala (2017–2018). En forsättningsstudie om nordistikens förhållande till nationalismen genomförs tillsammans med Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Stockholms universitet, med presentioner vid konferensen Svenska språkets historia (2020) samt vid Fifteenth International Conference On The History of The Language Sciences i Milano (2020).
Holmberg, Per (2020) ”Nation and race in the twentieth century scientific discourse on Viking Age runestones”. In: E. Aussant & J.-M. Fortis (eds), History of Linguistics 2017. Selected papers from the 14th International Conference on the History of the Language Sciences (ICHoLS 14), Paris, 28 August –1 September. Amsterdam: John Benjamins.
Delstudie 2: Inskriftens intertextualitet
Labyrinths of riddles
Syftet med projektets andra delstudie är att pröva hur Rökstenens inskrift kan förstås mot bakgrund av andra äldre nordiska texter. I den tidigare forskning som utgått från att inskriften syftar på Theoderik och andra nu glömda hjältar har det varit naturligt att söka textparalleller i hjältedikter av olika slag. Om Rökstenens inskrift istället är uppbyggd som en serie av gåtor, bör paralleller sökas i annan s.k. enigmatisk litteratur med gåtor eller frågor om tillvarons mysterier. Studien visar att inskriften står i nära relation till en sådan text, nämligen till eddadikten Vafþrúðnismál. Analysen urskiljer nio gåtor i Rökstenens inskrift. (De två raderna med krysschiffer läses nämligen här, till skillnad från i Holmberg 2016, som två olika gåtor.) Alla gåtor antas i denna analys, direkt eller indirekt handla om solen, och med ett undandtag kan gåtornas innehåll jämföras med strofer ur Vafþrúðnismál. Att just solgåtor valts för inskriften föreslås ha kopplingar till naturfenomen i samtiden (en solstorm som färgade himlen röd, en extremt kall vinter samt en solförmörkelse) vilka kan ha skapat oro för att solen skulle mista sin kraft (Holmberg, Gräslund, Sundqvist och Williams 2020).
Denna studie har jag utfört tillsammans med Henrik Williams, professor med inriktning mot runologi vid Uppsala universitet, Bo Gräslund, professor emeritus i arkeologi vid Uppsala universitet och Olof Sundqvist, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet. Jag har också diskuterat preliminära resultat vid seminariepresentationer i Göteborg, Stockholm och Uppsala (2018–2019), och vid Ninth International Conference on Multimodality i Odense (2018).
Holmberg, Per, Bo Gräslund, Olof Sundqvist & Henrik Williams 2020. The Rök runestone and the end of the world. Futhark. International Journal of Runic Studies 9/10.
Läs ny svensk översättning av inskriften (efter Holmberg, Gräslund, Sundqvist & Williams 2020).
Lyssna på uppläsning av inskriften (CC-BY: Henrik Williams)
Delstudie 3: Monumentets plats i landskapet
Reading runes by the roads
Projektets tredje delstudie återknyter till förstudiernas intresse av monumentets rumslighet, men vidgar den rumsliga skalan från stenens allra närmaste omgivning till det landskap som stenen har rests i. Analysen undersöker om relationen till gravmonument och resta stenar i landskapet kan ge en nyckel till Rökstensmonumentets funktion. Hur föll egentligen solljuset över stenen vid olika tidpunkter under års- och dygnscykeln? Och hur kan solens rörelser över himlavalvet ha samspelat med inskriftens läsning och tolkning?
Studien är under arbete. På seminarier i Göteborg, Stockholm och Linköping (2019) har jag presenterat förslag på vad relationen mellan monumentet och landskapet kan ha haft för innebörder. Jag kommer att presentera studien vid Ninth International Symposium on Runes and Runic Inscriptions, Akademie Sankelmark, Tyskland (2020), och min plan är att publicera den i en arkeologisk tidskrift.
Delstudie 4: Förhållandet mellan hedniskt och kristet i inskriften
Meeting point for mission?
Projektets avslutande delstudie syftar till att fördjupa förståelsen av inskriften genom att jämföra den s.k. hedniska föreställningsvärlden som kommer till uttryck i inskriften med det kristna budskap som snart skulle förkunnas av missionärer som passerade stenen, och sedan leda till ett kyrkbygge på platsen. Hur tematiseras solljusets rytm i den dagliga andliga läsning för dessa munkar och präster? Hur skiljde sig de innebörder som gavs exempelvis soluppgång och solnedgång?
Också denna delstudie kommer att publiceras i vetenskaplig tidskrift.
