Rekonstruktiv bröstkirurgi

Bakgrund

Forskningen inom grupp rekonstruktiv bröstkirurgi bedrivs inom två huvudområden:

Bröstrekonstruktion i samband med bröstcancer eller hög risk för bröstcancer
Bröstförminskning vid stora bröst (brösthypertrofi).

De båda områdena belyses nu med prospektiva randomiserade kontrollerade studier (RCTs) samt kohortstudier angående metodutveckling, indikationer, komplikationer, livskvalitet, estetiska och funktionella resultat samt kostnadseffektivitet.

Bröstrekonstruktion - cancer

Bröstrekonstruktion i samband med bröstcancer och vid förhöjd risk för bröstcancer

Bröstrekonstruktion har en självklar plats i modern bröstcancervård. Cirka 1/3 av alla kvinnor som mastektomeras (får bröstet borttaget) upplever långvariga psykosociala problem, som till exempel sänkt självkänsla, sömnsvårigheter, ångest, depression och sexuella problem.

Syftet med en bröstrekonstruktion är att öka kvinnornas livskvalitet och förbättra deras kroppsuppfattning. En bröstrekonstruktion är dock inget universalmedel för att uppnå detta och det finns flera studier som visar att en del kvinnor ångrar sitt val att genomgå en bröstrekonstruktion. Detta tyder på att vi kan förbättra vårt urval av patienter, omhändertagande och våra metoder.

Det finns olika tekniker för bröstrekonstruktion, men väldigt lite högkvalitativ evidens angående vilka metoder som ger bäst resultat och verkligen ökar patientens livskvalitet. De val som patienter och kirurger måste göra vad gäller bröstrekonstruktion är; om den ska utföras samtidigt som bröstet tas bort, så kallad "direkt rekonstruktion" eller senare i en separat operation så kallad "sen rekonstruktion", och vilken teknik som ska användas, till exempel hur ett implantat ska täckas.

De flesta utfallsstudier har allvarliga metodologiska brister och de flesta är retrospektiva. En förutsättning för att patienten ska kunna göra ett bra informerat val kring bröstrekonstruktion är att vården kan erbjuda en högkvalitativ och objektiv information kring komplikationsrisker, långtidskonsekvenser och förväntat estetiskt och funktionellt resultat.

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har vi ägnat oss åt bröstrekonstruktion sedan 1970-talet och vi har haft en roll i utvecklingen av moderna tekniker, såsom deep inferior epigastric perforator-lambå (DIEP) och thoracodorsallambå (även kallad lateral intercostalperforantlambå -LICAP eller ”Göteborgslambå”).

Direkt rekonstruktion:
- där bröstet återskapas under samma operation som mastektomin.

Några pågående projekt:

• Västsvenska ADM-studien 
   -A Comparison Between Biological (Veritas®) vs Non Biological Mesh (TIGR®) in Immediate Breast Reconstruction
• Direktrekonstruktion av stora och ptotiska bröst
  - Indications for Breast Reduction in the Public Health Care System

Några frågeställningar vi arbetar med:

• Ger protestäckning med syntetiska eller biologiska nät bäst resultat?
• Ger prepectoral nättäckt protes eller kombinerad muskel- och nättäckning (”dual plane”) bäst resultat?
• Hur direktrekonstrueras stora och/eller ptotiska bröst bäst?

Sen rekonstruktion:
- där bröstet återskapas i en separat operation efter att cancerbehandlingen är slutförd

Några pågående projekt:

• Go Breast
• Vävnadsförflyttning från ryggen
• Vetenskaplig testning av enkäter för bröstkirurgi
• Hur påverkar bröstimplantat mammografi? - Bröstimplantats inverkan på screeningprogrammet för bröstcancer 
• BestDIEP - Optimering av postoperativ återhämtning efter bröstrekonstruktion med
  kroppsegen vävnad

Några frågeställningar vi arbetar med:

• Vilka långtidseffekter har bröstrekonstruktion med latissimus dorsi lambå?
• Vilken livskvalitet har patienter sen rekonstruerade med olika metoder?
• Hur kostnadseffektiva är olika rekonstruktionsmetoder på lång sikt?
• Jämförelse av rekonstruktion med latissimus dorsi lambå och med thoracodorsal artery perforator-lambå (TDAP-lambå), med avseende på tagställessjuklighet (obehag från stället där man tagit vävnad vid vävnadsförflyttning från ryggen), komplikationer eller långtidsresultat. 

Psykologiska perspektiv på bröstrekonstruktion:
- effekter av förväntningar, kroppsuppfattning och komplikationer på utfallet

Några frågeställningar vi arbetar med:

• Hur påverkar patientens förväntningar och kroppsuppfattning vårdförlopp och nöjdhet vid bröstrekonstruktion.
• Vilken effekten ger implantatförlust på livskvalitet och patientnöjdhet på lång sikt?
  
  Läs mer om psykologiska aspekter på VGR's researchwebb

Bröstreduktion vid hypertrofi

Brösthypertrofi är ett vanligt tillstånd och det utförs cirka 1500 bröstreduktioner årligen i Sverige. Det är dock oklart hur stora brösten ska vara för att definieras som hypertrofiska.

Tidigare studier har konkluderat att ett medelstort bröst är cirka 300-400 ml stort, och enligt svenska nationella medicinska riktlinjer är en bröstreduktion indicerad vid en bröstvolym över 800 ml, det vill säga vid dubbelt så stora volym som ett medelstort bröst. Det finns dock liten evidens för vid vilken volym kvinnor kan få bröstrelaterade symptom, om det varierar med olika kroppskonstitutioner och vid vilken volym man kan ha nytta av en bröstreduktion.

Bröstreduktion är en operation som också är vanlig att utföra i kosmetiskt syfte inom privat finansierad plastikkirurgi. Kosmetiska ingrepp ransoneras normalt inom offentligt finansierad vård, men i nuläget är gränsdragningen väldigt otydlig vad gäller tillstånd som brösthypertrofi.

Historiskt har avdelningens forskning kring brösthypertrofi huvudsakligen handlat om teknikutveckling och antibiotikaanvändning i samband med operation, men under senare år gått över allt mer till livskvalitet och vilka patienter som har mest nytta av en bröstreduktion.

Några pågående projekt:

• Kliniska studier vid rekonstruktiv bröstkirurgi
• Inflammation i bröstfett
• Indications for breast reduction in the public health care system
• Vilka kvinnor har mest nytta av en bröstförminskning? - Indikationer för bröstförminskning  

Några frågeställningar vi arbetar med:

• Vad finns det för evidens för nuvarande indikationer för bröstreduktion i offentlig regi?
• Medför nuvarande indikationer en kostnadseffektiv behandling?
• Finns det skillnader i vilka fysiska symptom en viss bröstvolym ger beroende på om brösten är naturliga eller augmenterade (förstorade)?
• Vilket samband finns mellan kroppens övriga konfiguration, såsom längd, axelbredd, thoraxbredd, och vilka symptom en viss bröstvolym ger?
• Vilka molekylärbiologiska karakteristika har fettet kring bröstkörtlarna ser ut hos kvinnor med olika kroppskonstitution?

HTA-projekt som forskargruppen deltagit i

Läs mer om HTA-centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

• Indikationer för bröstreduktion, 2021
• Effekter av strålning på komplikationer och resultat av direkt bröstrekonstruktion vid mastektomi, 2019
• Acellulär dermal matrix för bröstrekonstruktion efter mastektomi, 2017
• Rekonstruktion med fett-transplantation efter bröstcancer – onkologiskt utfall, 2015

Pågående doktorandprojekt

• Prospektiv, randomiserad studie av komplikationer, livskvalitet och hälsoekonomi vid senrekonstruktion av bröst - doktorand Fredrik Brorson
• Direktrekonstruktion av bröst med dermal slynga och implantat - doktorand Christian Jepsen

• Effect of expectations, body image, and complications on the outcome of breast reconstruction - doktorand Linn Weick

• Brösthypertrofi: operationsindikationer, patientperspektiv och hälsoekonomiska aspekter - doktorand Emmelie Widmark Jensen
• Optimizing delayed autologous breast reconstruction: patient satisfaction and postoperative recovery- doktorand Jonas Löfstrand

Avhandlingar

• Mesh-Based Immediate Breast Reconstruction. Complications and long-term results,
  Håkan Hallberg, 2019
• Breast reconstructive surgery: Risk factors for complications and health-related quality of life – clinical studies
  Andri Thorarinsson, 2017
• Breast Hypertrophy and outcome of Breast Reduction Surgery
  Richard Lewin, 2016
• The lateral thoracodorsal flap in breast reconstruction : clinical long-term follow up study and immunohistochemical study of capsular tissue surrounding silicone implants,
  Clas Lossing, 2000