Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Bröstimplantat som användes vid rekonstruktiv bröstkirurgi. I bakgrunden ses plastikkirurgen Emma Hansson
Foto: Paul Björkman Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Länkstig

Rekonstruktiv bröstkirurgi

Forskningsgrupp

Kort beskrivning

Plastikkirurgi kan behövas vid flera olika tillstånd, t.ex. efter bröstcancer och vid väldigt stora bröst. Bröstrekonstruktion syftar till att öka patienters livskvalitet. Med detta forskningsprojekt hoppas vi kunna skapa mer individanpassade bröstrekonstruktioner.
Målet är:
• Så bra information och beslutsunderlag för patienten som möjligt före operationen.
• Operationstekniker med så låg risk för komplikationer och ett så gott kosmetiskt slutresultat som möjligt.
• Kostnadseffektiv behandling – man kan tänka sig att det inte är säkert att den operation som är billigast att utföra är den som är billigast på lång sikt, då den kanske kräver fler korrektioner och nya operationer.
• Vetenskapligt baserade riktlinjer för bröstrekonstruktion.
• Ett bättre omhändertagande av patienten vid eventuella komplikationer

Bakgrund

Forskningen inom grupp rekonstruktiv bröstkirurgi bedrivs inom två huvudområden:

Bröstrekonstruktion i samband med bröstcancer eller hög risk för bröstcancer
Bröstförminskning vid stora bröst (brösthypertrofi).

De båda områdena belyses nu med prospektiva randomiserade kontrollerade studier (RCTs) samt kohortstudier angående metodutveckling, indikationer, komplikationer, livskvalitet, estetiska och funktionella resultat samt kostnadseffektivitet.

Bröstrekonstruktion - cancer

Bröstrekonstruktion i samband med bröstcancer och vid förhöjd risk för bröstcancer

Bröstrekonstruktion har en självklar plats i modern bröstcancervård. Cirka 1/3 av alla kvinnor som mastektomeras (får bröstet borttaget) upplever långvariga psykosociala problem, som till exempel sänkt självkänsla, sömnsvårigheter, ångest, depression och sexuella problem.

Syftet med en bröstrekonstruktion är att öka kvinnornas livskvalitet och förbättra deras kroppsuppfattning. En bröstrekonstruktion är dock inget universalmedel för att uppnå detta och det finns flera studier som visar att en del kvinnor ångrar sitt val att genomgå en bröstrekonstruktion. Detta tyder på att vi kan förbättra vårt urval av patienter, omhändertagande och våra metoder.

Det finns olika tekniker för bröstrekonstruktion, men väldigt lite högkvalitativ evidens angående vilka metoder som ger bäst resultat och verkligen ökar patientens livskvalitet. De val som patienter och kirurger måste göra vad gäller bröstrekonstruktion är; om den ska utföras samtidigt som bröstet tas bort, så kallad "direkt rekonstruktion" eller senare i en separat operation så kallad "sen rekonstruktion", och vilken teknik som ska användas, till exempel hur ett implantat ska täckas.

De flesta utfallsstudier har allvarliga metodologiska brister och de flesta är retrospektiva. En förutsättning för att patienten ska kunna göra ett bra informerat val kring bröstrekonstruktion är att vården kan erbjuda en högkvalitativ och objektiv information kring komplikationsrisker, långtidskonsekvenser och förväntat estetiskt och funktionellt resultat.

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har vi ägnat oss åt bröstrekonstruktion sedan 1970-talet och vi har haft en roll i utvecklingen av moderna tekniker, såsom deep inferior epigastric perforator-lambå (DIEP) och thoracodorsallambå (även kallad lateral intercostalperforantlambå -LICAP eller ”Göteborgslambå”).

Direkt rekonstruktion:
- där bröstet återskapas under samma operation som mastektomin.

Några pågående projekt:

Några frågeställningar vi arbetar med:

Sen rekonstruktion:
- där bröstet återskapas i en separat operation efter att cancerbehandlingen är slutförd

Några pågående projekt:

Några frågeställningar vi arbetar med:

  • Vilka långtidseffekter har bröstrekonstruktion med latissimus dorsi lambå?
  • Vilken livskvalitet har patienter sen rekonstruerade med olika metoder?
  • Hur kostnadseffektiva är olika rekonstruktionsmetoder på lång sikt?
  • Jämförelse av rekonstruktion med latissimus dorsi lambå och med thoracodorsal artery perforator-lambå (TDAP-lambå), med avseende på tagställessjuklighet (obehag från stället där man tagit vävnad vid vävnadsförflyttning från ryggen), komplikationer eller långtidsresultat. 

Psykologiska perspektiv på bröstrekonstruktion:
- effekter av förväntningar, kroppsuppfattning och komplikationer på utfallet

Några frågeställningar vi arbetar med:

Bröstreduktion vid hypertrofi

Brösthypertrofi är ett vanligt tillstånd och det utförs cirka 1500 bröstreduktioner årligen i Sverige.
Det är dock oklart hur stora brösten ska vara för att definieras som hypertrofiska.

Tidigare studier har konkluderat att ett medelstort bröst är cirka 300-400 ml stort, och enligt svenska nationella medicinska riktlinjer är en bröstreduktion indicerad vid en bröstvolym över 800 ml, det vill säga vid dubbelt så stora volym som ett medelstort bröst. Det finns dock liten evidens för vid vilken volym kvinnor kan få bröstrelaterade symptom, om det varierar med olika kroppskonstitutioner och vid vilken volym man kan ha nytta av en bröstreduktion.

Bröstreduktion är en operation som också är vanlig att utföra i kosmetiskt syfte inom privat finansierad plastikkirurgi. Kosmetiska ingrepp ransoneras normalt inom offentligt finansierad vård, men i nuläget är gränsdragningen väldigt otydlig vad gäller tillstånd som brösthypertrofi.

Historiskt har avdelningens forskning kring brösthypertrofi huvudsakligen handlat om teknikutveckling och antibiotikaanvändning i samband med operation, men under senare år gått över allt mer till livskvalitet och vilka patienter som har mest nytta av en bröstreduktion.

Några pågående projekt:

Några frågeställningar vi arbetar med:

  • Vad finns det för evidens för nuvarande indikationer för bröstreduktion i offentlig regi?
  • Medför nuvarande indikationer en kostnadseffektiv behandling?
  • Finns det skillnader i vilka fysiska symptom en viss bröstvolym ger beroende på om brösten är naturliga eller augmenterade (förstorade)?
  • Vilket samband finns mellan kroppens övriga konfiguration, såsom längd, axelbredd, thoraxbredd, och vilka symptom en viss bröstvolym ger?
  • Vilka molekylärbiologiska karakteristika har fettet kring bröstkörtlarna ser ut hos kvinnor med olika kroppskonstitution?

Deltagare i projektet

Att återskapa ett bröst eller inte – en komplex fråga för nytt forskarteam

Sahlgrenskaliv (ett magasin från Sahlgrenska Universitetssjukhuset) har publicerat en artikel om Emma Hansson och hennes forskningsgrupp, läs hela artikeln här.

"Kan man återskapa ett bröst? Rent tekniskt går det att göra med gott resultat – men frågan är mer komplex än så. Vilka patienter har mest nytta av en bröstrekonstruktion, och hur och när ska den i så fall ske? Det är frågor som ännu inte är så utforskade. Det vill professor Emma Hansson, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och hennes forskarteam inom Plastikkirurgi, ändra på."
 

En illustration på en bröstrekonstruktion med lattimus dorsi, en av fyra bröstrekonstruktioner, se pdf nedan för alla illustrationerna
Lattimus dorsi, en av fyra bröstrekonstruktioner, se pdf nedan för alla illustrationerna
Foto: Niclas Löfgren

Fyra illustrationer på bröstrekonstruktioner

Bröstrekonstruktion (PDF)