Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Bild på Katarina Zupancic och Miranda Rocksén.
Katarina Zupancic och Miranda Rocksén.
Foto: Nicke Johansson
Länkstig

Forskning i samverkan med lärare och rektorer

Publicerad

Utbildningsvetenskapliga fakulteten har under lång tid bedrivit forskning i nära samverkan med skolor och övriga samhället. Miranda Rocksén är en av de forskare som arbetar med den typen av praktiknära forskning. Just nu leder hon ett ULF-projekt om undervisning i naturvetenskap tillsammans med pedagoger och skolledare i Hammarkullen.

Bild
Bild på Miranda Rocksén.
Miranda Rocksén.
Foto: Nicke Johansson

Enligt skollagen ska det svenska skolväsendet vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det betyder att förskollärare, lärare och skolledare ska basera sin yrkesutövning på forskning och dessutom systematiskt utforska och utveckla sin verksamhet. För att detta ska bli verkligheten också i praktiken har regeringen initierat den nationella försöksverksamheten ULF – Utveckling, Lärande, Forskning – som ska testa nya former för samverkan mellan akademi och skolhuvudmän.

Göteborgs universitet är ett av fyra lärosäten som har huvudansvar för att genomföra ULF och här finns också flera ULF-projekt. Ett av dem är projektet Ämnesdidaktiska modeller för de naturvetenskapligt innehåll i förskola och grundskola som leds av Miranda Rocksén.

– ULF är fantastiskt bra och efterlängtat. Det fyller ett stort behov. Det finns inte tillräckliga och likvärdiga förutsättningar för alla skolor att realisera skrivningarna om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, säger Miranda Rocksén, universitetslektor på Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP) och fortsätter:

– Vi var många på institutionen som kände oss manade att bidra till arbetet inom det nationella ULF-projektet och tyckte att det är precis det här vi vill hålla på med.

Många fördelar med samverkansforskning

På institutionen finns en lång tradition av praktiknära forskning och samverkan med förskolor och skolor. För närvarande pågår sex ULF-projekt plus flera andra forskningsprojekt som på olika sätt sker i samverkan med förskolor och skolor. Dessutom finns ett långtgående samarbete med Partille kommun som bland annat innebär att man byter personal med varandra. Forskare från institutionen kan efter förfrågan från arbetslag på förskolor och skolor genomföra mindre forskningsprojekt tillsammans med lärare, och i gengäld undervisar lärare från kommunen på lärarutbildningarna.

– Vi vill att vår forskning ska komma till användning. Vi ska syssla både med grundforskning som är forskning om skolan, men också praktiknära forskning som sker i skolan och som är mer direkt angelägen för lärare och rektor, säger Annika Lilja, viceprefekt för samverkan på IDPP.

Samverkansforskning har även flera fördelar för universitet.

– Det gör att våra forskare fångar upp vilka de viktiga frågorna är just nu och vad som behövs för att utveckla skolan. Det är viktigt att ha den direktkontakten med skolor, och det gör också att våra forskare kan skriva mer genomarbetade forskningsansökningar. Men det är också viktigt för vår lärarutbildning. VI utbildar nästa generations lärare. Då är det viktigt att vår utbildning både vilar på vetenskaplig grund och är relevant för studenterna när de kommer ut i yrkeslivet, säger Annika Lilja.

Utgår från pedagogernas frågeställningar

I likhet med många andra skolforskare har Miranda Rocksén också en bakgrund som lärare. Hon var no-lärare på högstadiet innan hon först vidareutbildade sig inom ämnesdidaktik och så småningom sökte in på en forskarutbildning. Efter avhandlingen har Miranda Rocksén framför allt undervisat på lärarutbildningen fram tills möjligheten att starta ULF-projekt kom. Det projekt hon leder är en samverkan mellan universitetet och Hammarkullsskolan och den intilliggande förskolan Gropens gård. Det passade bra eftersom Gropens gård redan var igång med ett utvecklingsarbete kring naturvetenskap.

Projektet utgår från pedagogernas frågeställningar och forskarna är bollplank som bidrar med kunskap om ämnesinnehållet, didaktisk forskning och sina egna erfarenheter.

– Vi tillför våra reflektioner på de situationer pedagogerna lyfter fram och tipsar om bra litteratur. Men det handlar inte om att vi ska ha tydliga svar utan om att tillsammans med lärarna utveckla ett gemensamt professionellt språk och sätt att göra professionella överväganden över vad som fungerar bra och vad som inte fungerar bra, säger Miranda Rocksén.

Forskargruppen och pedagogerna träffas fysiskt tre gånger per termin. Dessutom har det skapats forskningspar mellan forskare och pedagoger som har en gemensam webbaserad loggbok där de kan föra en kontinuerlig dialog.

– Det är väldigt givande. Vi får en inblick och kan följa förskolans arbete, och vi får också viktiga inspel av vilka frågeställningar som är viktiga för yrkesverksamma pedagoger. Det kan vi använda i vår undervisning av nya lärare och förskollärare.

Bild
Bild på en våg med två hinkar där barnen kan lägga saker.
ULF-projektet syftar till att utveckla förskolans arbete med naturvetenskap.
Foto: Nicke Johansson

Förskolan är positivt inställd

Förskolan tycker också att det ger mycket. Även om det dröjde ett tag innan samarbetsformen var klar.

– I början var det lite trevande. Vi visste inte hur det skulle gå till eller vad det skulle leda till. Jag trodde de skulle vara experterna som styrde. Men så är det inte alls. De vill se hur vi arbetar och bidra till det, säger Katarina Zupancic, rektor på Gropens gård.

De förskollärare som ingår i projektet får värdefull fortbildning i naturvetenskap. Men framför allt är det konceptet med forskningspar som varit bra, säger Katarina Zupancic.

– Projektet innebär att pedagogerna tillsammans forskarna beforskar sin egen praktik. I forskningsparen kan de ha en dialog utifrån det område det arbetar med. Forskaren ställer utmanande frågor som gör att arbetet kan utvecklas och att man ser längre och större.

Förhoppningen är att projektet ska bidra till en kunskaps- och metodutveckling för alla pedagoger genom workshops om projektet.

– Jag vill också att vi ska kunna vara en inspiration för andra att våga ingå forskningsprojekt med universitetet, säger Katarina Zupancic.

Genom Hammarkullsskolans medverkan i projektet skapas också ett samarbete mellan förskolan och skolan. Det gynnar övergången från förskolan till skolan samtidigt som undervisningen i naturvetenskap utvecklas i båda verksamheterna.

Syftet är att skapa reguljära samverkansformer

I och med att ULF är en försöksverksamhet är det övergripande syftet att hitta former för samverkan som kan överleva projekten och även spridas till fler.

Den här typen av samverkan borde vare en del av vår reguljära verksamhet. Vi hoppas at det här och de andra projekten kan skapa bra modeller för samverkan som kan leva vidare, säger Miranda Rocksén.

Bild
Bild inifrån förskolan med bland annat barnens egna rymdraketer.
Gropens Gård har bland arbetat med rymden.
Foto: Nicke Johansson
ULF

ULF är en nationell försöksverksamhet som genomförs på uppdrag av regeringen mellan år 2017 och 2021. Försöksverksamheten ska utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning.

ULF står för Utveckling, Lärande, Forskning.

Göteborgs universitet är tillsammans med Karlstad universitet, Uppsala universitet och Umeå universitet huvudansvariga för ULF.

Vid Göteborgs universitet bedrivs 14 ULF-projekt, varav tio vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten:

  • Ämnesdidaktiska modeller för de naturorienterande ämnena i förskola och grundskola: ett samarbetsprojekt mellan lärare, forskare, lärarutbildare, lärarstudenter, barn och elever.
  • Teknikkunskaper och tekniskt språkbruk i förskolans undervisningspraktik – En modell för praktiknära samverkan.
  • Att skärpa den etiska blicken och rösten - En skönlitteraturbaserad etikundervisnings möjligheter och svårigheter för elever i åk 5.
  • De osynliga: om problematisk skolfrånvaro och insatser i en lokal kontext.
  • DigiFLEX: Didaktisk design i samverkan - rummets betydelse i ny skolverksamhet.
  • Med translanguaging (TL) som ramverk på Bergsjöskolan.
  • Språkdidaktisk samverkan: en studie om språk- och ämnesintegrerad undervisning på engelska.
  • En praktiknära fortbildningsmodell – Förskollärare och forskare i samverkan kring professionell digital kompetens.
  • ELSA-modellen för samverkan kring strukturerat språkstöd i förskolan.
  • Undersökande läsaktiviteter om naturvetenskap.

Övriga ULF-projekt vid Göteborgs universitet:

  • Programmering för lärande i matematik.
  • Bedömning av kunnande i dans och teater inom gymnasieskolan.
  • AI och digital matematik – nya förutsättningar för undervisning och lärande.
  • Att utveckla flerspråkiga elevers ämneslitteracitet genom genre-pedagogisk undervisning.

Läs mer om ULF på deras hemsida.