Beroendepsykologi

Kontakt: Martina Martinez, Kristina Berglund

Ögonvittnen är i många fall den enda informationskällan för att rättsväsendet ska kunna klara upp brott. Forskning på vittnesmål har därför varit en central del inom minnespsykologisk forskning i åratal. Att vittnen och brottsoffer är alkoholpåverkade är väldigt vanligt, trots det finns det väldigt få studier om alkohol och vittnens minne, särskilt när det gäller högre berusningsnivåer.

Kontakt: Angelica Hagsand

I projektet systematiseras och fördjupas kunskapen om denna subgrupp inom rättspsykiatriska undersökningar, genom nyttjande av både kvantitativ och kvalitativ metodik. De förändringar som diagnosen Autismspektrumstörning har genomgått under de senaste 20 åren har inneburit att dess relation till det juridiska begreppet allvarlig psykisk störning (APS) kan ha förändrats. I projektet kartläggs därför under vilka psykopatologiska och brotts-kontextuella omständigheter som autismspektrumstörning under de senaste åren har bedömts vara i linje (och inte) med begreppet APS.

Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén

Projektet genomförs i samarbete med Linnea Bruno vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet. Forskningen belyser professionellas arbete med barns umgänge med en våldsutövande förälder efter separation.

Genom fokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma inom familjerätt, barnrättsorganisationer, hälso- och sjukvård samt utredande socialtjänst studeras hur barns delaktighet säkerställs och hur deras psykiska hälsa och skydd mot fortsatt våld kan stärkas.

Projektet finansieras av Forte.

Kontaktperson: Johan Melander Hagberg

I projektet ingår flera delstudier där det används olika metoder – intervju-, vinjett-, experimentell design – för att kartlägga hur experter från olika professioner aktiva i arbetet med rättspsykiatriska undersökningar går tillväga när de fattar beslut. Resultat från dessa olika studier kommer sedan att ligga till grund för utarbetandet av ett beslutsstöd för personer som arbetar med dessa bedömningar.

Kontaktpersoner:
Malin Hildebrand Karlén
Ann-Sophie Lindqvist Bagge 

Syftet med projektet är att stärka professionellas förmåga att identifiera våldsutsatta personer med intellektuell funktionsnedsättning genom användning av screeninginstrumentet Learning Disability Screening Questionnaire(LDSQ).

Studien omfattar både kvantitativa och kvalitativa datainsamlingar och genomförs i nära samarbete med målgruppen samt yrkesverksamma inom polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Projektet drivs tillsammans med Elisabeth Punzi och Mikaela Starke vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Kontaktperson: Johan Melander Hagborg

Kontakt: John Hanson Högberg

Existentiella perspektiv på samsjuklighet inom beroendevård 

Projektet undersöker samsjuklighet mellan beroendeproblematik och psykisk ohälsa ur psykologiska, sociala och existentiella perspektiv. Studien har sin teoretiska grund i existentiell psykologi och filosofi och fokuserar på frågor om mening, identitet, ensamhet, lidande, ansvar och återhämtning i relation till beroende och psykisk ohälsa.

Projektet belyser även vårdpersonals erfarenheter av arbete med samsjuklighet, särskilt i relation till bemötande, individanpassning, behandlingsutmaningar och existentiella dimensioner av vård och återhämtning. Särskild uppmärksamhet riktas mot hur professionella förstår och hanterar komplexa behov inom behandling och stödinsatser.

Kontakt: Margareta Bohlin
Medforskare  i projektet: Elin Alfredsson och Jakob Wood

Existentiella perspektiv på beroende och tillfrisknande

Projektet undersöker beroende och tillfrisknande ur psykologiska, psykosociala och existentiella perspektiv, med teoretisk förankring i existentiell psykologi och filosofi. Fokus riktas mot hur frågor om mening, skam, identitet, gemenskap, ensamhet och livsomställning aktualiseras i relation till beroendeproblematik och återhämtning.

Forskningen belyser även hur sociala relationer, arbetsliv, digitala miljöer och civilsamhälle kan bidra till både sårbarhet och förändringsprocesser. Ett särskilt intresse riktas mot hur människor skapar nya livsorienteringar och erfarenheter av tillhörighet i samband med tillfrisknande.

Kontakt: Margareta Bohlin

Detta samverkansprojekt finansieras av Forte och genomförs tillsammans med Elisabeth Punzi och Mikaela Starke vid Institutionen för socialt arbete, samt representanter från Funktionsstödsförvaltningen, Socialtjänsten i Göteborgs stad, Myndigheten för delaktighet (MFD) och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Projektet utgår från forskning som visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning är mer utsatta för våld än andra grupper, samtidigt som professionella ofta saknar tillräcklig kunskap för att upptäcka våldsutsatthet. Detta leder till att målgruppen inte får stödinsatser i samma utsträckning som andra.

Syftet är tvådelat och innebär att forskare och praktiker tillsammans kartlägger och analyserar:

1. Former för kunskapscirkulation inom socialtjänstens verksamheter och i forskningen, samt hur denna kunskap kan vidareutvecklas.
2. Förebyggande insatser och stödinsatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning, inklusive metodutveckling.

Kontaktperson: Johan Melander Hagborg

Majoriteten av alla fall av dödligt våld begås av män, vilket har gjort att kunskapen om kvinnliga förövare till dödligt våld ligger efter. Projektets studier bygger på en omfattande datainsamling baserat på rapporter från rättspsykiatriska undersökningar av kvinnliga förövare, med fokus på faktorer som person-, brotts-, och offerkaraktäristika, samt psykiatrisk såväl som demografisk historik. Faktorer som är relaterade till återfall för denna grupp kvinnor kommer också att studeras.

Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén

Kontakt: Kristina Berglund

I projektet undersöks hur resultat från olika undersökningsmetoder baserat på klassiska datatyper – självskattningsdata, observationsdata, testdata och livsdata – överensstämmer med varandra och inte i utredning av personlighet och kognitiva funktioner inom rättspsykiatriska utredningar. Genom att veta mer om när dessa undersökningsmetoder ger samstämmig information vs. belyser skilda aspekter av personens fungerande, samt hur detta relaterar till psykiatrisk diagnostik och det juridiska begreppet APS, så kan den psykologiska utredningsmetodiken som används vid rättspsykiatriska utredningar utvecklas och göras mer individanpassad i framtiden.

Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén

Spelsug vid spel om pengar över tid och i olika sammanhang: en multimodal undersökning av mekanismer, upplevelser och reglering

Forskningsprojektet syftar till att fördjupa förståelsen av psykologiska faktorer vid problematiskt spelande, med särskilt fokus på craving (spelsug). Projektet undersöker hur craving hänger samman med spelproblemens svårighetsgrad, psykisk ohälsa och andra psykologiska faktorer, samt om craving är en generell del av spelupplevelsen eller främst förekommer vid spelberoende. Vidare studeras hur craving varierar över tid och mellan situationer, hur det relaterar till olika typer av spel, samt vilken roll det spelar i utveckling, vidmakthållande och behandling av spelberoende.

Forskningen omfattar både befolkningsbaserade och kliniska studier och kombinerar flera metodologiska ansatser för att undersöka craving ur olika perspektiv – från psykologiska riskfaktorer och spelbeteenden till vardagliga variationer och förändring i behandling.

Samarbetsprojekt: Kartläggning av upplevd skada kopplad till spelens design

Ett internationellt forskningsprojekt lett av forskare vid University of Granada (CIMCYC), där Thomas Westerberg är medverkande forskare. Projektet undersöker hur personer med olika grad av sårbarhet för spelproblem upplever och tolkar potentiellt skadliga designfunktioner i spel om pengar.

Genom fokusgrupper med deltagare med varierande erfarenhet av spelproblem undersöks hur strukturella och designrelaterade egenskaper i spel kan påverka spelbeteende, craving, tvångsmässiga tendenser och upplevd skada. Syftet är att fördjupa förståelsen av hur spelens utformning kan bidra till risk och problemutveckling ur ett användarperspektiv.

Projektet genomförs i samarbete mellan forskare vid University of Granada och internationella medarbetare och bygger på ett kvalitativt, användarcentrerat angreppssätt.

Kontaktperson: Thomas Westerberg

Kontakt: Karin Boson, Kristina Berglund

Projektet studerar substansbrukssyndrom hos patienter inom sluten rättspsykiatrisk vård genom kartläggningar av substansbrukshistoria, psykiatrisk samsjuklighet samt behandlingsmotivation. Projektet innefattar även longitudinell ansats där viktiga faktorer för tillfrisknande och återfall i missbruk samt långsiktiga effekter av behandlingar kommer utvärderas.

Kontaktpersoner:
Malin Hildebrand Karlén
Ann-Sophie Lindqvist Bagge

I projektet görs en omfattande kartläggning av mönster i substansbruk hos personer som vårdas inom rättspsykiatrisk tvångsvård, vilka behandlingar mot substansbrukssyndrom (SUD) som dessa patienter erhåller och hur goda effekter dessa behandlingar har på utfallsfaktorer som t.ex. återfall i substansbruk och i brottslighet av allvarligt slag efter utskrivning från vården. Ett syfte med kartläggningen är också att förstå mer om faktorer som driver respektive motverkar substansbruk hos denna patientgrupp, samt vilka som inte erhåller någon behandling mot SUD (och i så fall på vilken basis). Kunskap om dessa områden är förutsättningar för att kunna utarbeta nya, alternativt anpassande, evidensbaserade behandlingar för patienter med SUD inom rättspsykiatrisk vård. Dessutom görs en longitudinell utvärdering av en omfattande implementering av systematisk utredning av substansbruksmönster på en rättspsykiatrisk klinik, det görs också för att studera hur väl instrument som evidensbaserats för SUD inom andra patientgrupper fungerar för denna patientgrupp.

Kontaktpersoner:
Malin Hildebrand Karlén
Ann-Sophie Lindqvist Bagge 

Projekt inom forskningsprogrammet "Longitudinal Research on Developement in Adolescence" (LORDIA). Undersöker hur barn och ungdomar påverkas över tid av svåra upplevelser och trauman.

Kontakt: Johan Melander Hagborg

Inom projektet görs historiska jämförelser av det informationsmässiga underlaget och metodologiska tillvägagångssättet för beslutsfattande inom rättspsykiatriska undersökningar. Vetenskapligt vs moraliskt grundat beslutsfattande kartläggs för olika typer av psykopatologi, och mönster i det historiska beslutsfattandet under 1900-talets första decennier jämförs med, och belyser, dagens praxis.  

Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén