Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Fontana di Trevi, springbrunn i Rom
Springbrunnens vatten som symbol för salivsekretion.
Foto: pexels.com
Länkstig

Autonomic Neuroscience - Oral Physiology and Pharmacology

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Kort beskrivning

Saliven är av överordnad betydelse för den orala hälsan. Muntorrhet är ett fysiskt och socialt handikapp som reducerar livskvalitén. 25% av den vuxna befolkningen besväras och muntorrheten tilltar med stigande ålder och är vanligare bland kvinnor, 3-5% lider svårt. Behandlingsalternativen är få. Vårt långsiktiga mål är att anvisa preventiva åtgärder för att förhindra uppkomsten av sviktande körtelfunktioner och att, vid närvaro av dessa, erbjuda adekvata behandlingsstrategier. Nya basala grundkunskaper om salivens sammansättning och körtlarnas fysiologi, farmakologi och patofysiologi är nödvändiga för att uppnå målet. Muntorrhet är en vanlig läkemedelsbiverkan. En serie nyligen publicerade översiktsartiklar syftar bland annat till att klargöra bakomliggande mekanismer till läkemedelsinducerad muntorrhet och dess följder.

Vår forskning

Forskningen har genom åren varit fokuserad på autonoma neuro-effektorsystems fysiologi och farmakologi. Ett stort antal strukturer har tjänat som modellorgan, särskilt nedre urinvägar och salivkörtlar, de senare klassiska neurobiologiska studieobjekt. Studierna har både varit experimentella och kliniska.

Forskningsprojekten har berört det acetylkolinbildande enzymet kolinacetyltransferas och dess beroende av nervimpulstrafik, långsiktiga denervations- och reinnervations-effekter, hormonellt och nervöst styrd receptordynamik, transmissionsmekanismer i såväl korttidsreglering (särskilt blodflöde, salivsekretion) som långtidsreglering (mitos, tillväxtbefrämjande faktorer, proteinsyntes) av salivkörtlar samt salivens sammansättning (bland annat dess proteomics) och dess funktioner.

Effekter av icke-traditionella (NANC) transmittorer som neuropeptider och kvävemonoxid och deras interaktioner med klassiska transmittorer har påvisats liksom adaptiva förändringar i transmissionsmekanismerna. Gastro-intestinala hormoner har visats stimulera proteinsyntesen i salivkörtlar och till sekretion av proteiner. Hormoner visas också utöva antiinflammatoriska effekter i körtlarna. Likt många exokrina körtlar i digestionskanalen visar sig således salivkörtlarna inte bara styras av en kefal (nervös) fas utan också av en gastrisk fas (gastrin) och en intestinal fas (cholecystokinin och melatonin – det sistnämnda hormonet finns i stora mängder i tunntarmen). Melatonin finns i saliven och har ansetts nå denna via fri diffusion men vi finner även att hormonet aktivt transporteras genom körtelcellerna.

I studier över atypiska antipsykotika har vi erbjudit en experimentell förklaring till klozapinets märkliga dubbla kliniska effekt, hypersekretion under natten och hyposekretion under dagen.

Internationella samarbeten under senare år har särskilt inbegripit The Catholic University of Rome (professor Massimo Castagnola) och Cagliari University (bl a professorerna  Alessandro Riva och Irene Messana) rörande salivens proteomics och salivkörtlars ultrastruktur.

Forskningen har över decennier stötts av Medicinska forskningsrådet och Vetenskapsrådet.