Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Anna Gustavsson

Doktorand

Institutionen för historiska
studier
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Rumsnummer
J645B
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Anna Gustavsson

Fil. mag i arkeologi (2002) och MA i antikens kultur och samhällsliv (2012). Jag har arbetat som arkeolog inom uppdragsarkeologi och kulturmiljövård på museer och länsstyrelsen sedan 2002, varav de senaste åren i det egna företaget Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ. Mitt arbete i Sverige har varvats med fältarbete i Chania, Tarquinia och på Poros samt studie- och forskningsvistelser i Rom och Athen.

Avhandlingsprojekt: Geographies of archaeological knowledge production

Under slutet av 1800-talet växte den moderna arkeologiska vetenskapen fram. Liksom alla andra forskningsdiscipliner tog den form och utvecklades under påverkan av sociala, politiska och kulturella dimensioner. Under denna era, med kosmopolitiska vibbar, odlades också en stark nationalism och nationalistiska idéer. Arkeologi var en del av denna ibland motstridiga ekvation. Disciplinen utvecklades parallellt med rådande samhällsideal och var också ett verktyg i skapandet av nationalstater. Forskning och anslutna arkeologiska aktiviteter genomfördes vid den tiden främst på museer, men med tiden också vid universiteten. En av de centrala och mest synliga arkeologerna, i Norden såväl som i Europa från 1870-talet och framåt, var Oscar Montelius (1843–1921) Föreliggande projekt syftar till att undersöka förutsättningarna för Montelius arbete med förhistorisk kronologi ca 1870-1910, i vilket hans hustru Agda Montelius (1850–1920) i mycket stor utsträckning deltog, och vad deras arbete resulterade i. I förlängningen kan analysen också kasta ljus över hur arkeologisk kunskap skapades och spreds bland de europeiska arkeologerna under perioden. Studien bidrar med ny kunskap om paret Montelius arbete, inte minst genom att lyfta fram Agda Montelius stora insats. Oscar Montelius omfattande studier av europeiskt, och speciellt Italienskt arkeologiskt material, hade en avgörande betydelse för hans tolkningar, och för förståelsen av kulturyttringars spridning och utbredning i Europa. Detta syns till exempel i Spännen från Bronsåldern (1881), där merparten av de artefakter man hade kännedom om och som Montelius diskuterade i studien, stammade från Italien och parets resor 1876-79. Under åren 1895-1910 publicerade han sedan det första översiktsverket över Italiens metallåldrar, La Civilisation Primitive en Italie l`introduction depuis de métaux. Hans materialstudier motiverades starkt av en önskan att bättre kunna förstå och tolka Skandinaviens och Sveriges förhistoria. Källmaterialet i studien innefattar Montelius mycket innehållsrika arkiv i Stockholm (ATA, Vitterhetsakademins bibliotek, RAÄ) och ett antal Italienska arkiv, i vilka brev författade av Oscar Montelius finns bevarade. Källor och frågeställningar bearbetas med hjälp av aktuella perspektiv hämtade från kunskaps- och vetenskapshistorisk teori och metodologi, vilka ännu är relativt nya inom det arkeologihistoriska fältet. För att begränsa arbetet beaktas som fallstudie huvudsakligen parets arbetsprocess med arkeologiskt fyndmaterial från/i Italien, hur det gick till när arkeologisk kunskap skapades, och vidare den betydelse detta hade för Montelius (och hans samtids) tolkningar och den allmänna förståelsen av förhistorisk kronologi i Europa och Skandinavien.