Workshopen Vägen till Europa ska bli en antologi

Utställningen Korsvägar på Världskulturmuseet ger besökaren nya kunskaper och ökad förståelse för att historien och vår samtid är ett myller av mänskliga erfarenheter som inte alltid förstås bäst genom att sorteras geografiskt och nationellt.
Foto: Ina Marie Winther Åshaug/Världskulturmuseet

Under två dagar, 20-21 april, gavs forskare och allmänhet en möjlighet att vrida och vända på frågan om Medelhavet som färdväg respektive som tröskel på workshopen Vägen till Europa, som arrangerades på Världskulturmuseet av forskare på institutionen för språk och litteraturer.

Färdväg och tröskel

Idén till en workshop om Medelhavet, som också skulle vara ett samverkansprojekt tillgängligt för allmänheten, väcktes av Erik Bohlin och Linda Karlsson Hammarfelt för ett drygt år sedan, efter dialog med andra på institutionen.

– Efter lite brainstormande valde vi att lägga fokus på Medelhavets historiska och samtida roll som en färdväg och tröskel till Europa. Eftersom vår institution bedriver forskning och undervisning i flera språk som talas eller talats där visste vi att flera kollegor skulle vilja delta, men vi bjöd även in experter från andra institutioner vid universitetet, från andra universitet och från exempelvis Svenska institutet i Rom, säger Linda Karlsson Hammarfelt.

Även Klas Grinell, som är intendent på Världskulturmuseet och forskare vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion engagerade sig och såg till att workshopen kunde hållas på museet där den också kunde kopplas till den pågående utställningen Korsvägar.

Skeenden hänger sammar

Första dagen inleddes av Bo Stråth, professor emeritus i historia, som inledde med att ge en övergripande bild över europeisk historia och vilken roll Medelhavet har spelat i den, både politiskt och kulturellt.

– De övriga bidragen täckte olika samhälleliga, historiska och litterära områden och tidsepoker, men viktigast för oss var just att se hur skeenden i Medelhavsområdet idag hänger samman med historiska skeenden. En fråga som många talare återkom till var just själva gränsproblematiken: I vilka avseenden har Medelhavet varit mer av en kontaktyta och när har det snarare fungerat som en skiljelinje och barriär?, säger Erik Bohlin.

Han och Linda Karlsson Hammarfelt är glada över att det kom många besökare utifrån, men har också planer på att dokumentera resultaten för att nå ut till en ännu större publik.

– Talarna var mycket positiva till att låta denna dokumentation ske i form av en antologi och nu när själva workshopen är avslutad blir vår nästa uppgift att hitta ett passande format för detta.