Kleist, D. (2015). Implementering av nya skatteflyktsbestämmelser i moder-dotterbolagsdirektivet – regeringen lägger fram reviderat förslag, Svensk skattetidning (8). s. 665-677.
"Det så kallade moder-dotterbolagsdirektivet1 har till syfte att förhindra dubbelbeskattning av vinster på bolagsnivå när utdelande och mottagande bolag hör hemma i olika EU-medlemsstater. Det sker genom att dubbelbeskattning av vinstutdelning på moderbolagsnivå förhindras och genom att vinstutdelning från dotterbolag till moderbolag undantas från källskatt. Moder-dotterbolagsdirektivets bestämmelser har för svenskt vidkommande följaktligen betydelse i två situationer, nämligen när ett svenskt moderbolag tar emot utdelning från ett dotterbolag i en annan medlemsstat och när ett svenskt dotterbolag lämnar utdelning till ett moderbolag i en annan medlemsstat. Den förstnämnda situationen regleras av inkomstskattelagen och i princip även av skatteflyktslagen, eftersom skatteflyktslagen gäller vid fastställande av underlag för att ta ut
kommunal och statlig inkomstskatt. För den sistnämnda situationen är det i stället kupongskattelagen (”KupL”) som är relevant. För fastställande
av underlag för kupongskatt gäller inte skatteflyktslagen.
Direktivets regler om undantag från källskatt har införts i svensk rätt genom 4 § femte stycket KupL, som stadgar att en juridisk person som innehar 10 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och hör hemma i en annan EU-medlemsstat samt omfattas av direktivet
ska vara undantagen från skattskyldighet för kupongskatt.
Som en följd av EU-kommissionens arbete mot aggressiv skatteplanering, som sker parallellt med OECD:s motsvarande arbete inom ramen för BEPS-projektet, genomfördes den 27 januari 2015 emellertid en ändring av moder-dotterbolagsdirektivet som innebar att direktivets bestämmelse om missbruk byttes ut mot följande bestämmelser som avser att förhindra inte bara missbruk, utan också skatteflykt."