Den demokratiska processen kräver att politiker är lyhörda för medborgarnas önskemål. Den kräver också att medborgarna ger feedback på politiken genom att rösta i nationella val. För att människor ska kunna ge en återkoppling som återspeglar vad de verkligen tycker är det emellertid nödvändigt att de har åtminstone någon kunskap om olika policyområden, som till exempel policyn om friskolor.
– Policys är riktlinjer för en verksamhet som arbetas fram utefter flertalet olika politiska beslut. Om människor inte vet någonting om dessa och inte kan ge ”rätt” återkoppling till politikerna så att politiken kan anpassas till vad medborgarna vill ha, blir den demokratiska processen av mindre god kvalitet, säger Maria Oskarson, professor i statsvetenskap.
Tidigare forskning visar att gemene man inte vet så mycket om olika policyområden. En förklaring kan vara att man helt enkelt inte är intresserad av politik och inte tar del av nyhetsrapportering om politik. För att ta reda på om människors inställning till olika policyområden förändras om de får lära sig mer undersöktes hur människors attityder till privatisering av den svenska välfärden.
Studien baseras på en enkät där 5000 svenskar fick svara på olika frågor relaterade till de fyra välfärdsområdena grundskolan, sjukhusvård, äldreboenden och boende för funktionshindrade. Experimentgruppen i undersökningen fick information om hur stor del av respektive verksamhetsområde som drivs i privat regi. Kontrollgruppen i undersökningen fick ingen information om privatisering.
– Vår studie bekräftar helt väntat den skarpa skiljelinjen mellan vänster och höger i den här frågan, men effekten blev samtidigt en polarisering inom väljargruppen. Vänsterväljare som fick information om privatisering blev ännu mer negativa till privatisering, mer negativa än vänsterväljarna i kontrollgruppen där vi uteslöt informationen. Bland högerväljare ser vi inga effekter alls, säger Anna Bendz, docent i statsvetenskap.
