Högutbildade personer anses ofta som mer kapabla att fatta välgrundade beslut, bättre på att hantera komplex information och mer öppna för människor med olika bakgrunder.
I många länder leder det här till en hög grad av social tillit, något som påverkar många aspekter av ett lands socioekonomiska utveckling, som exempelvis ekonomisk tillväxt, ett större engagemang från det civila samhället, lägre inkomstskillnader och ett mer levande företagsklimat. Variationen mellan olika länder är dock stor.
– Vi har undersökt om högre utbildning verkligen kan bidra till ökad social tillit i samhällen där korrupta institutioner och favorisering är utbrett. Resultat visar att sambandet varierar beroende på den institutionella kvaliteten, som i praktiken motsvarar nivån av korruption inom offentliga institutioner, säger Nicholas Charron, docent i statsvetenskap.
Han har tillsammans med professor Bo Rothstein vid Quality of Government-institutet (QoG) analyserat helt ny QoG-data baserad på enkäter med 85 000 individer i 24 europeiska länder. Studien visar att högutbildade personer i länder med hög kvalitet i de offentliga institutionerna litar på varandra i stor utsträckning medan effekten är den rakt motsatta i korrupta länder.
– Om du som medborgare inte behandlas korrekt av offentliga tjänstemän som till exempel poliser, lärare, läkare och så vidare så tappar du förtroendet för dessa. I det här sammanhanget är högutbildade människor smarta nog att se igenom systemet, de ser dessa faktorer som indikatorer för ”hur spelet spelas i ett samhälle” och agerar därefter. Det bidrar till en ond spiral när det gäller social tillit, säger Nicholas Charron.
