Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Unik bok ger plats åt osynliga kvinnopar

Publicerad

Forskningen är ofta sparsam i sina berättelser om kärleksrelationer mellan kvinnor i kvinnorörelsen. Detta förändras nu när pionjärverket Den kvinnliga tvåsamhetens frirum. Kvinnopar i kvinnorörelsen 1890-1960 släpps den 16 augusti. Redaktörer för antologin är litteraturprofessorn Eva Borgström och historiken Hanna Markusson Winkvist.

När forskningen har berört samkönade relationer görs det ofta i berättelsen om enskilda personer. Men den här antologin sätter fokus på nära relationer mellan en rad kvinnor i den tidiga kvinnorörelsen och visar tvåsamhetens roll i den politiska kampen.

– Det här är ett nytt forskningsområde i Sverige. Historikernas intresse för samkönad historia har varit svalt, för att inte säga obefintligt. I den här boken står de samkönade relationerna i centrum och här kan vi se mönster som tidigare forskning inte har kunnat se. Dessutom presenteras en del tidigare helt okänt material, säger Eva Borgström, professor i litteraturvetenskap.

bokAnledningen till varför kvinnorna levde tillsammans var flera, det handlade både om vänskap, ekonomiska upplägg men självklart även om romantik och kärlek. Relationerna respekterades ofta inom själva kvinnorörelsen men inför allmänheten höll man det mer diskret. Homosexualitet var länge olagligt och feminismens motståndare gjorde allt vad de kunde för att smutskasta aktivisterna som okvinnliga, manhaftiga eller manshatande.

I boken syns flera kända förgrundsfigurer inom kvinnorörelsen, bland annat Selma Lagerlöf, Sophie Elkan, läkaren Karolina Widerström och den finska feministen Alexandra Gripenberg. Gemensamt för kvinnorna som boken behandlar är att de var mer eller mindre politiskt aktiva, utbildade och självförsörjande personer.

– Det har visat sig att det inte bara handlade om enstaka par utan om förvånansvärt många. Det finns många fler att vaska fram men det är ofta de berömda kvinnornas liv vi kommer nära, de okända kvinnorna har lämnat få spår i arkiven. I vår antologi har vi dock ett sådant fall, säger Hanna Markusson Winkvist, lektor i historia.

Förutom att berätta om relationerna på ett nytt sätt visar man nu också vilken roll de olika samboskapen hade för kvinnorörelsen i stort.

– Det som har osynliggjorts är de samkönade kärleksrelationer som de levde i. Inte så att forskare har förnekat detta faktum utan snarare att dessa relationer har betraktats som ointressanta eller oviktiga i det större sammanhanget. Vi menar att relationerna i själva verket var mycket betydelsefulla, inte bara för individerna utan faktiskt för hela kvinnorörelsen, säger Hanna Markusson Winkvist.

Eva Borgström är inne på samma spår.eva

– Flera av dessa parkonstellationer var nav i stora nätverk av såväl privat som politisk karaktär och kom på så sätt att bli viktiga för rörelsen som helhet. Man kan tänka sig att det var i sådana kretsar som de nya idéerna föddes och de politiska strategierna stakades ut.


Om boken:

Den kvinnliga tvåsamhetens frirum. Kvinnopar i kvinnorörelsen 1890–1960 ges ut av Appell förlag. Redaktörer är Eva Borgström och Hanna Markusson Winkvist.

Författare till boken är Irene Andersson, Eva Borgström, Carina Burman, Beatrice Christensen Sköld, Lars Gårdfeldt, Ulla Manns, Hanna Markusson Winkvist, Lisbeth Stenberg, Eva Helen Ulvros och Ulla Wikander.

Seminarium:

Eva Borgström och Hanna Markusson Winkvist föreläser om ämnet och presenterar boken under pågående Westpride, torsdag den 16 augusti kl 17.15-18 på HDK, Kristinelundsgatan 6.
Mer information hittar du i programmet för Westpride

Bokpresentation:

Presentationen av boken är också en del av programmet under Europride och sker den 16 augusti, kl 19-21 på Göteborgs Litteraturhus, Heurlins Plats 1. Arrangemanget är öppet för allmänheten, ingen föranmälan krävs. Mer information om boksläppet hittar du i vår kalender