Undersöker hur IT samverkar med kunskap och lärande

Tidigare i höst fick du återigen forskningsmedel från Vetenskapsrådet, den här gången 4,5 mnkr för projektet Lärares professionella digitala kompetens där du står som huvudsökande.
Dessutom fick du tidigare under året forskningsmedel för ett praktiknära ULF-projekt där forskargruppen i nära samverkan med lärare skall utveckla, implementera och utvärdera en modell för fortbildning som handlar om lärarnas professionella digitala kompetens. Vad är det ni ska undersöka?
– De två projekten har många gemensamma nämnare. Bland annat riktar båda projekten uppmärksamhet mot flera utbildningsreformer som innebär ett ökat fokus på skolans digitalisering med konsekvenser på alla skolnivåer. För lärarprofessionen innebär reformerna utmaningar som oundvikligen ställer nya krav på digital kompetens för att stödja elevernas utveckling av de digitala förmågor och förhållningssätt som skrivs fram i läroplanerna.

– I båda forskningsprojekteten behandlas utmaningarna genom att ta utgångspunkt i ett behov för lärare att utveckla professionell digital kompetens, vilket innefattar färdigheter och förmåga att välja, använda och anpassa digitala verktyg för att stötta elevers lärandeprocesser i relation till ett specifikt målformulerat ämnesinnehåll. Projekten syftar således till att utveckla kunskap om vilka aspekter av professionell digital kompetens som lärare behöver för att i sin tur kunna stötta elevernas utveckling av just digital kompetens. Genom att kartlägga och utforska de nämnda aspekterna är vår ambition att fördjupa kunskapen om specifika kompetensbehov som direkt kan informera skolpraktiken och som pekar på nya inriktningar för forskningen.

Du är också forskningsledare för nätverket Göteborgsgruppen – Lärande och IT som under året beviljats Utbildningsvetenskapliga fakultetens strategiska medel för att utveckla och fördjupa sitt arbete. Kan du berätta mer?
– Det är väldigt inspirerande att ha förmånen att koordinera Göteborgsgruppen, som är en förlängning av ett mångårigt samarbete mellan Utbildningsvetenskapliga fakulteten och IT-fakulteten inom området digitaliseringen av samhället, som jag hoppas nu skall få lite av en nytändning. Vår forskning rör olika frågor i relation till att digitala verktyg nu är en del av våra dagliga, sociala och pedagogiska aktiviteter.

– Inom Göteborgsgruppen samarbetar vi redan i olika forskningsprojekt och i en seminarieserie för doktorander och forskare samt genom undervisning, exempelvis ett magisterprogram och ett masterprogram inom Lärande och IT. Dessutom arrangerar vi den årliga konferensen #PopUpDig för lärare, skolhuvudmän och andra aktörer med syfte att bidra med en nyanserad forskningsbaserad diskussion om skolans digitalisering. Med den nya satsningen planerar vi nu att förstärka vår forskningsmiljö genom nya långsiktiga och strategiska forskningssamarbeten över fakultetsgränserna.

Ända sedan du doktorerade 2009 har ett av dina forskningsintressen handlat om skolans digitalisering och konsekvenserna av detta för både lärare och elever. Hur har digitaliseringen och den rika tillgången till information förändrat villkoren för skola, utbildning och vår kunskapssyn?
– Det stämmer, innehållsligt har jag ett forskningsintresse som rör hur digitaliseringen förändrar villkoren för lärande och utbildning. Det innebär att jag intresserar mig för hur teknologier samspelar med våra sätt att lära och kommunicera i den informationstäta värld vi lever i. Att vi i dag löser de flesta vardagsuppgifter med hjälp av våra mobilappar, innebär också att vi kan förlora kunskap om hur världen fungerar. När vi bara googlar saker blir inte samhället begripligt för oss. Därför har läraren en oerhört viktig roll när det gäller att undervisa om det centrala kunskapsinnehållet.

– Idag pågår en polemiserad debatt i media där digitala teknologier antingen ses som ett hot mot barn och ungdomar, vanligtvis relaterat till oro gällande hälsa och välbefinnande, eller så ses digitala teknologier i ljuset av utopiska möjligheter för barn och ungdomar att lära, kommunicera och skapa, på nya och innovativa sätt. Jag menar att det är viktigt att vi både fortsätter att föra en nyanserad debatt om de fördelar och utmaningar som digitaliseringen innebär men också fortsätter att beforska och kritiskt förhålla oss till hur digitaliseringen förändrar förutsättningarna för utbildningspraktiker, och hur vi kan stötta lärare i denna process.

Mer information:
Annika Lantz-Andersson, telefon: 0766-182275 e-post: annika.lantz-andersson@ped.gu.se