Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Tyske filosofen Cassirer åter i ropet - statsvetare föreläser till hans minne

När nazisterna kom till makten i Tyskland flydde den framstående filosofen Ernst Cassirer till Göteborg. I dag används hans tankar på nytt över världen, bland annat av statsvetaren Jens Bartelson som snart gästföreläser vid Göteborgs universitet.

Jens Bartelson, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, håller 2015 års föreläsning till Ernst Cassirers minne vid Göteborgs universitet. Föreläsningen hålls den 9 oktober och tar avstamp i en bok som Bartelson publicerade förra året.

– Där diskuterar han ett väldigt aktuellt tema: frågan om politisk suveränitet och vad det innebär när enskilda nationalstater får allt mindre politisk rörelsefrihet och globaliseringen spelar en större roll. Ett väldigt dagsaktuellt tema där Bartelson väljer att återknyta till den tyske kulturfilosofen Cassirer. Vi är förstås nyfikna på hur det kan komma sig! säger Andrej Slávik, idéhistoriker och ordförande i Ernst Cassirer-sällskapet.

EErnst Cassirern av de främsta filosoferna

Ernst Cassirer föddes i Tyskland 1874, blev så småningom professor i filosofi i Hamburg och kom på 20-talet att betraktas som en av de absolut främsta filosoferna. Han ägnade sig åt allt från filosofihistoriska studier till vetenskapsteori, med kulturhistoriska, litteraturhistoriska och politiska inslag. I dag är Cassirer kanske mest känd för sina kulturfilosofiska arbeten från 20- och 30-talet.

– Där gör han anspråk på att famna över hela den mänskliga kulturen i alla dess uttrycksformer inom ett och samma övergripande perspektiv. Det framstår som enormt otidsenligt i dag, men det är just eftersom Cassirers tänkande är så otidsenligt som det också finns mycket att ösa ur och hämta inspiration från, säger Andrej Slávik.

Fick en professur i Göteborg

Efter det nazistiska maktövertagandet i Tyskland 1933 lämnade Cassirer landet – han var jude – och hamnade så småningom i Göteborg. Han fick en professur vid Göteborgs högskola (nuvarande universitetet), blev svensk medborgare och lärde sig snabbt språket. I sex år arbetade han vid högskolan, men nu var det krig i Europa och när det drog närmare Sverige vågade familjen inte längre stanna. År 1941 flyttade Ernst Cassirer till USA, där han hann vara verksam vid två universitet: först Yale och sedan Columbia. Där avled han också, strax innan andra världskrigets slut.

Under mitten av 1900-talet var Cassirers namn mer eller mindre bortglömt, men efter Berlinmurens fall återupptäcktes hans verk.

– I första hand är det Cassirers kulturfilosofiska arbeten som man har återknutit till, åtminstone i Tyskland. Cassirer blev en viktig referens när kulturstudier etablerades som fält där på 90-talet. På annat håll, i USA till exempel, är det snarare hans tidiga vetenskapsteoretiska arbeten som har dragit till sig intresse. Det finns en Cassirer för alla smaker!

"Skattkammare av idéer"

Ernst Cassirer-sällskapet i Göteborg, som sedan 2004 bland annat har arrangerat föreläsningar till hans minne, arbetar dock inte bara för att få fler att återupptäcka Cassirer.

– Det handlar lika mycket om att – precis som Bartelson gör – pröva den här stora skattkammaren av idéer och begrepp, se vad man kan låna ur den och hur man kan tillämpa idéerna på problem som Cassirer kanske aldrig hade möjlighet att ge sig i kast med, men som betyder något för oss i dag, säger Andrej Slávik.

2Jens Bartelson015 års föreläsning till Ernst Cassirers minne hålls av Jens Bartelson, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet med historiska och filosofiska intressen. Rubriken är Suveränitet som symbolisk form.

Tid: fredagen den 9 oktober klockan 16-18.

Plats: Torgny Segerstedtsalen, universitetsbyggnaden i Vasaparken.

Fri entré, ingen föranmälan krävs.

Ernst Cassirer-sällskapet har sin bas i Göteborg och arrangerar seminarier, föreläsningar och konferenser med anknytning till filosofen. Flera av de tidigare föreläsningarna till Ernst Cassirers minne har tryckts upp som en publikation i efterhand.

Bilden på Ernst Cassirer kommer från Hamburger Bibliothek für Universitätsgeschichte. Bilden på Jens Bartelson är tagen av Maria Strömvik.