Bild
Sture Allén
Foto: Johan WIngborg
Länkstig

Sture Alléns arbete ligger bakom dagens digitala ordböcker

Språkforskaren Sturé Allén, en pionjär inom den svenska språkteknologin, har avlidit.
– Han var långt före sin tid. Han reformerade sitt område – nordiska språk – och gav det språkteknologiska ingångar, säger litteraturprofessor Mats Malm.

Bild
Sture Allén som ung forskare.
Sture Allén, ur boken Göteborgs universitets historia.
Foto: Okänd

Mats Malm är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och ständig sekreterare i Svenska Akademien, en titel Sture Allén hade mellan åren 1986 och 1999.

Men på Göteborgs universitet var Sture Allén framför allt språkforskare. Han doktorerade i nordiska språk 1965 och har berättat att när han kom i kontakt med en dator för första gången började han fundera på om den inte borde gå att använda för textanalyser.

– Redan på 70-talet grundade han Språkbanken, som i dag är en central nationell infrastruktur. Han var med i en rörelse som skapade revolution inom all humaniora. Den språkvetenskapliga databehandlingen ligger också till grund för en stor del av den digitalisering av samhället som vi ser i dag, det var storartade insatser han gjorde för forskningen, säger Mats Malm.

Bearbeta stora material på helt nya sätt

Enkelt uttryckt tog Sture Allén fram metoder för att processa språket med hjälp av datorer, så att det gick att bearbeta stora material på helt nya sätt och därmed få betydligt bättre överblick och effektivitet. Ett område som Allén utvecklade särskilt var arbetet med ordböcker.

– Tänk dig själv om du jobbar med en ordbok: att skriva ner allt på kortlappar – alla citat och allt annat du vill ha med – jämfört med när allt sedan blev digitalt och sökbart, och att kunna använda datorer för att analysera språket. Det är många som har väldig nytta av hans arbete i dag, när humanister och samhällsvetare får tillgång till språkteknologiska redskap och material som till exempel Litteraturbankens.

En hjälp för Wordfeud-spelare

Sture Allén blev invald i Svenska Akademien 1980 och blev då väldigt viktig just för språkdelen, han fick i uppdrag att utveckla arbetet med ordböckerna.

– Han stärkte det arbetet väldigt kraftfullt med de datorstödda projekt han ledde. Hans insatser ligger till grund för att vi i dag till exempel kan gå in i webbportalen svenska.se och söka i tre ordböcker samtidigt. Hans arbete var också utgångspunkt för SAOL-appen, som blev väldigt populär för alla som började spela Wordfeud för några år sedan.

För Göteborgs universitet var Sture Allén också en viktig person genom att han förmedlade sina kunskaper om språk och språkteknologi för allmänheten, menar Mats Malm.

– Han förklarade varför det är intressant med språk och språkforskning, och delade med sig av sina kunskaper till en bred krets av mottagare.

Rektor: "en framträdande profil"

Göteborgs universitets rektor Eva Wiberg kommenterar Sture Alléns bortgång så här:

– Jag kommer att minnas honom som en framträdande profil med ett eget starkt varumärke inom språkforskning, nära förknippad med både akademin och Göteborgs universitet, där han också var rektor under en kortare period, säger Eva Wiberg.

Månade om sina medarbetare

Sven-Göran Malmgren, professor emeritus i svenska språket vid Göteborgs universitet, hade nästan oavbruten kontakt med Sture Allén mellan 1978 och 2016.

– Det sägs ibland att svenskan är ett av världens bäst beskrivna språk. Om det är sant, så är det till stor del Sture Alléns förtjänst, säger Sven-Göran Malmgren.

Han hänvisar till att det var Sture Allén som tog initiativet till Svenska Akademiens grammatik i fyra band, han som initierade digitaliseringen av Svenska Akademiens ordbok, som därmed blev fritt tillgänglig på nätet, och han som ytterst möjliggjorde färdigställandet av Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien.

– I det senare projektet höll han nära kontakt med redaktionen som vetenskaplig rådgivare och kom med värdefulla inspel, också till 14:e upplagan av Svenska Akademiens ordlista, ända till mitten av 2010-talet. Hans projektledarstil var lågmäld, men han månade alltid om sina medarbetares vetenskapliga utveckling och karriärmöjligheter, säger Sven-Göran Malmgren.

Förknippad med Humanistiska fakulteten

Marie Demker, professor i statsvetenskap och dekan vid Humanistiska fakulteten, menar att Sture Alléns vetenskapliga gärning är ”oupplösligt förknippad” just med Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet, och att vitala Språkbanken är en bra illustration av hans insats för eftervärlden.

– Allén är ett exempel på hur humaniora och samhällsvetenskap tidigt drog nytta av den framväxande datatekniken för att systematisera, analysera och strukturera nya vetenskapliga områden. Redan i slutet av 1960-talet var han med och ledde arbetet med vad som i dag är kvalificerad digital språkvetenskap, säger Marie Demker.

Satte ner foten kring Gamla Ullevi

Hon påminner även om vad många utanför forskarvärlden kommer att minnas Sture Allén för:

– För många göteborgare är nog Sture Allén också ihågkommen för att han satte ned foten om det som bland annat är Blåvitts nybyggda hemmaarena – Gamla Ullevi. Nybyggt eller ej, namnet är detsamma. Ibland är det mest framsynta att hälla nytt vin i gamla läglar.

Text: Elin Widfeldt 

Sture Allén

Sture Allén (1928–2022) blev 93 år. År 1965 han blev filosofie doktor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, och 1972 blev han professor i språkvetenskaplig databehandling, den första professuren i sitt slag.

Mellan åren 1980 och 1986 var han prorektor vid Göteborgs universitet, under den perioden var han också rektor under ett år.

1980 blev han invald som ledamot i Svenska Akademien på stol nr 3. Mellan 1986 och 1999 var han ständig sekreterare i Akademien.