Skarpare lagförslag och ökad personcentrering behövs för att stärka kvalitet och jämlikhet inom äldreomsorgen

Ett betänkande av den statliga utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner har nu varit ute på remiss. Betänkandets titel är Nästa steg – Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41). De förslag som framkommer grundar sig i de strukturella problem och utmaningar som finns i vård och omsorg för äldre personer. I betänkandet finns bland annat förslag på att utveckla både äldreomsorg och kommunal och regional primärvård. Ett centralt tema är det hälsofrämjande, förebyggande och personcentrerade förhållningssättet.

Professor Helle Wijk, universitetslektor Zahra Ebrahimi och professor Joakim Öhlén har läst betänkandet och skickat in sina synpunkter i ett remissvar. De är alla forskare knutna till GPCC och arbetar på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet. De tycker att initiativen till att stärka kvalitet och jämlikhet inom äldreomsorgen är angelägna. Förslaget bör till stora delar få betydelse, men behöver bli skarpare om äldreomsorgslagen ska få genomslag. De föreslår att:

• Primärvårdens uppdrag som stöd för omställningen till Nära Vård inom kommuner förtydligas.
• Fler äldre erhåller fast vårdkontakt.
• Fler äldre inom primärvården behöver Samordnad Individuell Plan (SIP).
• Personcentrerad palliativ vård integreras inom äldreomsorgen.

GPCC:s remissvar på betänkandet Nästa steg – Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) i sin helhet:

Sammanfattning

Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) har granskat förslaget om Äldreomsorgslag huvudsakligen utifrån forsknings- och utvecklingsarbete avseende personcentrerad vård. Vi lämnar övergripande kommentarer till utredningens förslag. Sammantaget är vi försiktigt positiva till förslaget om en Äldreomsorgslag, men efterlyser ytterligare förtydliganden i flera avseenden.

Övergripande synpunkter

GPCC bedömer att initiativen till att stärka kvalitet och jämlikhet inom äldreomsorgen är angelägna. Förslaget bör till stora delar få betydelse. Samtidigt ser vi en farhåga givet det begränsade genomslag som Patientlagen fått enligt genomförda utvärderingar. Hur säkerställs att den föreslagna nya Äldreomsorgslagen kommer att få betydelse i genomförandet av vård och omsorg för de personer som har sådana behov?

Primärvårdens uppdrag i kommuner

Vad gäller primärvårdens uppdrag inom kommuner saknar vi förtydliganden i uppdraget. Sådana förtydliganden är av särskild vikt som stöd i omställningen till Nära vård. 

Fler äldre har behov av fast vårdkontakt än vad som föreslås

Lagförslaget omfattar de äldre personer som är inskrivna i den kommunala primärvården eller vid utskrivning från sjukhus hänvisas till den kommunala primärvården, liksom samverkan mellan kommunerna och regioner gällande de äldre som blir inlagda på sjukhus eller de som är inskrivna i den kommunala primärvården. I förslaget saknas däremot förslag för de äldre personer som inte är skrivna i den kommunala primärvården (pre-frail) och är mångsökare inom hälso- och sjukvård (i många fall på jourcentraler och akutmottagningar), men inte blir inlagda på sjukhus eller inskrivna i den kommunala primärvården. Det finns ett glapp vad gäller denna grupp äldre personer. Fast vårdkontakt eller fast omsorgskontakt, som är betonat i detta lagförslag, bör inrättas även för dessa personer. Behovet av sammanhållen vård och äldreomsorg, där samverkan och kommunikation mellan olika huvudmän och utförare är tydlig och effektiv samt planering och samordning av insatserna sker i tid. Därför behövs riktade förslag om hur gapet vad gäller samverkan mellan olika huvudmän kan överbryggas, särskilt för de personer som inte är inskrivna i kommunens primärvård och inte blir inlagda på sjukhus. En starkare betoning på uppsökande verksamheter med förebyggande och hälsofrämjande insatser behöver läggas till i förslaget.

Palliativ vård integrerad inom äldreomsorgen saknas

Palliativ vård nämns i förslagen enbart som tillgång till medicinsk utrustning och medicinska insatser och allmänt i relation till kompetens. Rapporten och förslagen skrivs som om palliativ vård enbart har relevans den allra sista tiden i livets slutskede. Detta är inte i enlighet med aktuell forskning och internationell policy som framhåller betydelsen av att tidigare i personers sjukdomsförlopp integrera vård och behandling utifrån palliativa principer i samband med progredierande och obotlig sjukdom. Problemanalysen om att många äldre personer den sista tiden i livet har kort boendetid vid särskilda boenden finns med i utredningen, men i detta sammanhang saknas konsekvenserna vad gäller behov av palliativ vård. Det behövs därför tydliga förslag om hur relevant personcentrerad palliativ vård kan integreras inom äldreomsorgen.

Kommentarer till specifika kapitel

Kap 7. En äldreomsorgslag – och en nationell ordning för kvalitetsutveckling i äldreomsorgen

En lag innebär skall-krav på struktur, process och resultatnivå. Skall-krav ska följas upp och synliggöras nationellt, enligt förslaget i en så kallad nationell ordning för kvalitetsutveckling i äldreomsorgen. Detta kan bidra till en positiv utveckling av en personcentrerad vård och omsorg.

Denna del av förslaget är bra och avser organisation och styrning på makronivå. Vårdens förutsättningar avseende kompetens, arbetssätt, omgivning och ledarskap, dvs mesonivån, är däremot alltför vagt framskriven. Detta medför att förslaget i sin helhet inte blir övertygande.

Kap 8. Stärkt primärvård i kommuner
Vi stödjer förslaget om att primärvårdens och kommunernas samverkan betonas och att deras ansvar ska stärkas, liksom att tillgång till läkar- och sjuksköterskebedömning dygnet runt ska öka. Det finns vidare starka skäl och önskemål om fast vårdkontakt i den primärkommunala vården och att den ska kännetecknas av kontinuitet och relevant kompetens. Det som saknas i utredningens förslag är klargörande av hur. Att ansvaret stärks genom att utse ledningsansvarig för kommunens primärvård, samt ledningsansvarig för planering och samordning av hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunens primärvård ifrågasätts. Vi efterlyser precisering av primärvårdens uppdrag inom kommuner.

Att funktionen Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) föreslås ersättas av ansvarig för omvårdnad samt kvalitetsansvarig för rehabilitering är intressant. MAS funktionen har i många fall varit ett utsatt och isolerat ansvar som inte minst visade sig under pandemi. 

Detta yttrande har beretts av professor Helle Wijk, universitetslektor Zahra Ebrahimi och professor Joakim Öhlén, alla vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet.

Hela betänkandet och annan information finns på utredningens webbplats. SOU 2022:41 - Regeringen.se