Prisad masteruppsats om hälsa och förmögenhet

Med en allt äldre befolkning i europeiska länder ökar också de offentliga och privata hälso- och sjukvårdsutgifterna. Vilka faktorer är det som driver utvecklingen? I masteruppsatsen "The Effect of Relative Standing on Self-Perceived Health Among Europeans Aged 50 or Older" undersöker  Andrea Berggren och Sofia Nyström om nettoförmögenhet är en determinant för hur personer upplever sin hälsostatus. Dels den relativa effekten av nettoförmögenhet, det vill säga om andra personers nettoförmögenhet i förhållande till den egna påverkar hur individen uppskattar sin hälsa. Dels den faktiska effekten, alltså huruvida individens upplevelse av sin hälsostatus är beroende av storleken på hans eller hennes nettoförmögenhet.

Datan är hämtad från Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe från 2013 och 2015. Urvalet består av totalt 79 470 observationer från 13 europeiska länder.

Resultaten visar på ett statistiskt signifikant samband mellan både relativ och faktisk nettoförmögenhet och självuppskattad hälsostatus. Resultaten är robusta för olika typer av statistiska metoder. Med andra ord, det finns en relativ och en faktisk komponent i förhållandet mellan hälsa och nettoförmögnenhet som är betydande. Därmed bör determinanterna beaktas när politiska strategier för att dämpa ökningen av offentliga och privata hälso- och sjukvårdsutgifter formuleras.

Andrea Berggren (till vänster) och Sofia Nyström tog i juni 2015 masterexamen i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet. Uppsatsen är deras avslutande examensarbete med Kristian Bolin som handledare. Den belönades med Richard C Malmstens utmärkelse för bästa uppsats.