En pandemi är en kris där samhälleliga relationer behöver omprövas, då tillvaron präglas av osäkerhet och vardagslivet kan omkullkastas. Men det innebär inte att allt vi känner till eller alla sätt vi organiserat samhället på sätts ur spel.
Tvärtom är det hur samhället redan är organiserat som kan förklara skillnader i hur olika länder hanterar pandemin, vilka effekter smittspridningsbegränsande åtgärder får, och hur vi behöver omorientera oss i vår vardag, menar Linda Soneryd.
Viktigast att lyfta tycker jag är de ojämlikheter som förstärks av pandemin, de är ju redan etablerade och inte skapade av pandemin, de blir bara mer synliga och tyvärr ofta förvärrade.
- Viktigast att lyfta tycker jag är de ojämlikheter som förstärks av pandemin, de är ju redan etablerade och inte skapade av pandemin, de blir bara mer synliga och tyvärr ofta förvärrade.
Högaktuell forskning om pandemins effekter på samhället
Temanumret av Sociologisk Forskning tar bland annat upp arbetsvillkor inom vården, förutsättningar för kvinnojourer, äldres telefonsamtal med stödpersoner på äldrelinjen, tillit och oro, om vardagslivets anpassningar till restriktioner, och om att ta avsked från döende anhöriga. Det är en bredd som speglar olika delar av samhället och som dessutom kombineras med många teoretiska ingångar.
- För alla temanummer, och kanske särskilt ett som ska publicera forskning som pågår mitt under en pandemi, så finns det begränsningar i hur heltäckande man kan sig an frågorna. Vår utgångspunkt var att vi ville ha empiriska bidrag, alltså forskning om pandemins effekter på samhället, och det fick vi också.
Som gästredaktör har Linda Soneryd fått inblick i den forskning om pandemin som redan publicerats. Den mest uppseendeväckande tendensen är enligt henne att låtsas som inget har hänt, eller att allt snart kommer att återgå till "normalläge".
Vi behöver diskutera vilket samhälle vi vill ha, vilka som drabbas hårdast av kriser, och vad vi kan göra för att hjälpa de mest utsatta.
- Vi har fler pandemier att vänta oss. Det blir värre helt enkelt. Vi har ju klimatkrisen också. Vi behöver diskutera vilket samhälle vi vill ha, vilka som drabbas hårdast av kriser, och vad vi kan göra för att hjälpa de mest utsatta.
Människors oro och att ta farväl av döende
Under förra året gick en öppen förfrågan om bidrag till temanumret ut till landets sociologer och andra samhällsvetare. Urvalsprocessen skedde genom anonym granskning (så kallad peer review) och var inget som redaktörerna styrde över. Linda Soneryd berättar att redaktionen på så vis fick starka bidrag, och att andra gjorde stora delar av jobbet – inte minst författarna till bidragen, men också de anonyma granskarna.
Från Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet medverkar tre forskare med artiklar. Den ena är ”Att leva med en världsomfattande pandemi: En studie om människors oro kopplat till covid-19 i Sverige”, där Emma Engdahl är en av åtta författare, och det andra är ”Avsked i Coronatider – att ta farväl av döende nära anhöriga i tider av restriktioner” av Cathrin Wasshede och Sofia Björk.
Än är det inte fastställt när specialnumret släpps men när det finns ute kommer allt material vara med fri tillgång. Linda Soneryds förhoppning är att innehållet får spridning utanför sociologiska sammanhang.
- Kanske kan vi ordna något på institutionen när temanumret väl har kommit? Pandemin och dess samhälleliga effekter är det knappast slutpratat om, utan detta får ses som en del av en början, säger hon.
