Länkstig

Omställning i detaljhandeln - flexibilitet eller strukturomvandling

Publicerad

Omställningssystemet på arbetsmarknaden enligt den svenska modellen innebär att det är individer och inte jobb som ska räddas. Men inom detaljhandeln används snarare omställning som ett sätt att förändra bemanningen på de arbetsplatser som blir kvar.

Det kommer fram i en rapport skriven av forskarna Rebecka Arman, Ola Bergström och Nanna Gillberg som är verksamma vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

I rapporten beskrivs hur detaljhandeln hanterar strukturomvandling annorlunda än stora delar av det övriga svenska näringslivet, nämligen genom att skapa större sammanhängande butikskedjor och allt större butiker. Rapporten är genomförd inom ramen för projektet Omställningskompetens i detaljhandeln som finansierats av Handelns Utvecklingsråd.

Kartläggning och fallstudier

Forskarna har undersökt hur omställningsarbete går till i handeln, det vill säga vad som händer när personal sägs upp på grund av att arbetsplatser stängs eller minskar sin personal/arbetstid. Sjutton olika detaljhandelsföretag har ingått i studien och intervjuer har gjorts med representanter för företag och dess anställda, ombud och tjänstemän vid arbetstagar- och arbetsgivarorganisation samt arbetscoacher. Undersökningen har resulterat i dels en kartläggning som ger djupare förståelse för omställningsarbete i detaljhandeln och dels två fördjupade fallstudier.

Deltidsomställning

I detaljhandeln karaktäriseras omställningsarbetet i hög grad av minskad arbetstid för den personal som blir kvar – en omställningsstrategi som forskarna benämner deltidsomställning.
De som väljer att inte arbeta under de nya villkoren erbjuds istället stöd för att söka anställning på annat håll. Deltidsomställning stämmer inte särskilt väl överens med hur strukturomvandling ska hanteras enligt den svenska modellen; den är istället exempel på ett successivt skifte av företagens bemanningsstrategi.

Omställningsmodellen missar målet

Studiens resultat visar på problem med att tillämpa den svenska omställningsmodellen i detaljhandeln. Problemet beror varken på företagens missbedömning eller de fackliga företrädarnas ouppmärksamhet. Problemet handlar snarare om svårigheten att skilja mellan behovet av kortsiktig anpassning och mer långsiktiga strukturella förändringar. Omställningsstödet är inte utformat för att hantera företags anpassning till tillfälliga förändringar i kundströmmar eller säsongsvariationer.

Konsekvenser för detaljhandeln

Forskarna visar på två möjliga vägar framöver. Det första alternativet innebär att omställningsstödet anpassas till den flexibilitet som idag finns på arbetsmarknaden inom handeln till att innefatta även dem som arbetar deltid eller är visstidsanställda för en högre grad av trygghet. Ett led i detta scenario är att anställda sägs upp i ett tidigare skede så att deltidsomställning inte sker i syfte att täcka upp verksamhet som egentligen borde rationaliseras. På så sätt kan en strukturomvandling i enlighet med ”den svenska modellen” bli verklighet även inom handeln och arbetsvillkoren tryggas i högre grad. Alternativ två går ut på att detaljhandeln blir en än mer uttalad genomgångsbransch än idag. Denna utveckling behöver inte vara av ondo, men det finns risk att arbetsvillkoren blir så pass mycket försämrade att branschen blir väldigt oattraktiv som arbetsgivare samt att olönsamma butiker hålls under armarna av dåliga arbetsvillkor och omställningsstöd.

Rapporten redovisar en del av resultaten från forskningsprojektet Omställningskompetens i detaljhandeln som finansierats av Handelns Utvecklingsråd. Forskarna bakom rapporten är knutna till Centre for Retailing och Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Rapporten i fulltext

Omställning i detaljhandeln. Flexibilitet eller strukturomvandling

Kontaktpersoner

Rebecka Arman, rebecka.arman@handels.gu.se, 031-786 33 03
Ola Bergström, ola.bergstrom@handels.gu.se, 031-786 15 44
Nanna Gillberg, nanna.gillberg@gri.gu.se , 031-786 56 09