Hallå där, Thomas Johansson, professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande och aktuell med boken Fitnessrevolutionen. Kropp, hälsa och gymkulturens globalisering, ihop med Jesper Andreasson vid Linnéuniversitetet som beskriver gymkulturens resa från 70-talet till idag.
Varför har ni valt att undersöka den frågan?
– Gym- och fitnesskulturen har genomgått en explosionsartad utveckling sedan 1970-talet. Den träningsformen och livsstilen har fått ett allt större inflytande på hur vi ser på och definierar kroppar, skönhet, hälsa och välmående. Därför är det viktigt att kritiskt undersöka och försöka ge en bild av detta samtidskulturella fenomen, inte minst för att många barn och unga tenderar att påverkas av och se upp till de kroppsideal och den livsstil som saluförs inom denna kultur.
Hur kan man beskriva gymkulturens utveckling under de senaste 50 åren?
– En första våg eller fas av kroppskulturell globalisering går att finna i det tidiga 1900-talets physical culture och handlar om gymnastikrörelsen med företrädare som Friedrich Ludvig Jahn i Tyskland, Per Henrik Ling i Sverige och Niels Bukh i Danmark. Delar av denna, från början europeiska och nordiska, kroppskultur spred sig till bland annat USA. Här får framför allt de aspekter och inslag av denna kroppskultur som handlar om muskelträning stort utrymme och spridning. Det uppstår successivt en växelverkan mellan utvecklingen i USA och i Europa. Den andra globaliseringsvågen handlar om vad som händer i Kalifornien och på Gold’s gym under 1970-talet. Via den kulturella ikonen Arnold Schwarzenegger får gymkulturen under denna tid en enorm spridning. 1970-talet utgör startskottet på en accelererande utveckling i vilken gymkulturen successivt internationaliseras och där man framgångsrikt säljer en livsstil, ett sätt att träna och disciplinera kroppen. Nu lyckas entreprenörer och nyckelpersoner inom branschen bygga upp globala imperier kring bodybuilding. Under denna period är USA ledande varifrån länder i Europa och andra delar av världen köper redskap, kosttillskott, träningsmetoder och livsstilskoncept. Den tredje vågens globalisering inleds på 1980- och 90-talet. Nu träder vi in i en tid med en stark utveckling av gymkedjor, ofta med globala nätverk. Det kanske tydligaste exemplet på hur denna typ av entreprenörer verkar finner vi i företaget Les Mills International som genom franchising av olika gruppträningspass uppnått oerhörda framgångar. Detta är också en tid då det sker en stark och internationellt präglad professionalisering av gymverksamheten.
Hur gick det till när gymmen, från att mest locka en grupp unga och biffiga män, blev en masskultur?
– Under 1970-talet var gymkulturen i Sverige en subkulturell företeelse, som framför allt lockade unga män. Det är 1980-talets workout med Jane Fonda och i Sverige Susan Lanefelt som lockade in kvinnorna i träningslokalerna. På 1990-talet började man också att kombinera workout/aerobics och styrke- och muskelträning. Detta leder till en helt ny gymarena, där män och kvinnor möts och delar träningstips och dessutom livsstil. Kommersialiseringen och professionaliseringen på 1990-talet, som hänger samman med globaliseringen och skapandet av allt fler gymkedjor, leder till ett breddande av kulturen. Från att ha varit en källar- och subkultur får vi en ”masskultur” som i allt större utsträckning skär över köns- och åldersgränser.
Vilken framtid spår du för gymmen?
– Den enorma expansionen under 2000-talet talar för att detta numera har blivit en samhällsinstitution, som förmodligen kommer att få en gradvis allt större betydelse för hur vi ser på kropp, hälsa, skönhet och friskvård.
För mer information:
Thomas Johansson, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, thomas.johansson@ped.gu.se, 031-786 2003