Om barnfamiljers matvardag i ny rapport

Forskarna Barbro Johansson och Eva Ossiansson har intervjuat barn och föräldrar i tolv svenska barnfamiljer för att få veta mer om vilka olika mål de strävar att nå när det gäller mat och hälsa samt hur de gör i praktiken för att nå målen. Studien ingår i projektet Barns livsstilar i fetmaepidemin som finansierats av forskningsrådet FAS och har varit placerat vid Sahlgrenska akademien under ledning av Lauren Lissner.

I familjernas berättelser framträdde fem mål som de strävade efter att uppnå i sin matvardag:

• Gemenskap. Det är värdefullt att ha tid tillsammans i familjen, att göra saker tillsammans, att umgås som familj. Här finns också ett ideal om att alla ska bli lyssnade på, att man ska vara överens och att umgänget ska vara avslappnat och trivsamt.

• Hushållning. Att använda familjens ekonomiska resurser på ett klokt sätt är viktigt. För en del familjer kan det handla om att pengarna ska räcka hela månaden, för andra är det en fråga om att fördela utgifterna på ett ansvarsfullt sätt.

• Hälsa. Barn och föräldrar i Sverige har i allmänhet goda kunskaper om hur en näringsriktigt sammansatt måltid ser ut och hur hälsosamma eller ohälsosamma olika produkter är. Likaså är de väl införstådda med vikten av motion, sömn och utevistelse. Att organisera familjelivet på ett hälsosamt sätt är en viktig prioritet.

• Kontinuitet. Från sin uppväxt har föräldrarna med sig vissa ideal, som de försöker leva upp till i sina egna familjer, samtidigt som de skapar nya vanor. Att låta den egna familjens vardag inspireras av lärdomar och erfarenheter som man fått i olika tider av livet, liksom att involvera hela familjen är medel för att nå målet kontinuitet.

• Helhetstänkande. Ett helhetstänkande innebär bl.a. att familjer upplever att de i sin matkonsumtion kan ta ett ansvar för såväl sin omvärld som framtida generationer; att maten som de köper ska vara framställd på ett etiskt och miljömässigt hållbart sätt. Detta mål betonades dock bara av några familjer och forskarnas intryck var att det oftast kom att underordnas de andra målen. Men till helhetstänkandet hör också att få ihop pusslet i sin helhet; att de olika målen ska balanseras så att inte bara vardagen fungerar utan att man också kan uppnå det överordnade målet Ett gott liv.

Läs och ladda ner CFK-rapport 2014:01 Livspussel med utmaningar

Kontaktperson: Barbro Johansson, barbro.johansson@cfk.gu.se