Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Två geologistudenter tittat på en borrkärna
Julia Ladefoged och Anna Hynynen medverkar i projektet som en del av sitt kandidatarbete.
Foto: Emma Sjöberg
Länkstig

Nytt borrekord i Göteborg möjliggör unik information om berggrunden

Publicerad

Hur ser berggrunden ut i Göteborg om man borrar längre ner än man någonsin gjort tidigare? Det undersöker just nu en forskargrupp och två studenter från institutionen för geovetenskaper.

Göteborg Energi driver ett projekt för att ta reda på om det är möjligt att värma fjärrvärmevattnet i Göteborg genom djupgeotermisk energi. Det innebär att det vatten som pumpas ner i berggrunden, värms och pumpas upp igen för att användas i fjärrvärmenätet. För att undersöka detta pågår just nu en djupborrning i Högsbo, i Göteborg. En grupp forskare från institutionen för geovetenskaper medverkar i projektet för att göra de geologiska undersökningarna som krävs för att ta reda på förutsättningarna.  

Bild
Porträttbild av Mikael Tillberg framför borren
Mikael Tillberg

- Nu i undersökningsstadiet får vi genom så kallad kärnborrning tillgång till långa stavar av berget, långt ner ifrån marken. De här stavarna av berg är väldigt värdefulla för kunskapen om geologin på djupet då vi får ett kontinuerligt tvärsnitt av berggrunden, som egentligen inte går att få på något annat sätt än genom den här borrningstekniken, säger Mikael Tillberg som är en del av forskargruppen.

Studenter delaktiga i projektet 

Forskargruppen har utgått från en geologisk modell som nu testas och modifieras utifrån den nya informationen som framkommer. Till sin hjälp har forskargruppen två studenter, Julia Ladefoged och Anna Hynynen, som studerar geovetenskapligt kandidatprogram. De gör sitt examensarbete som en del av projektet. Borrkärnorna transporteras till labbet på Geovetarcentrum där de sitter och arbetar. Julia Ladefoged tittar främst på strukturer och sprickbildning.  

- Jag tittar bland annat på foliationerna, som är när ett mineral orienterar sig i samma riktning. Dessa foliationer kan berätta en del om hur berget har deformerats, alltså i vilken riktning det har fått tryck under lång tid. Sprickriktningar är viktiga för att vi vill veta vart vattnet som pumpas ner i berggrunden tar vägen, berättar Julia Ladefoged.

Anna Hynynens del handlar om värme och hur den ökar i förhållande till djupet.

- Värmen brukar öka ungefär 25 grader per kilometer i de här trakterna och den naturligt radioaktiva graniten kan förhoppningsvis öka denna temperaturförändring något. Enligt den geologiska modellen bör den radioaktiva graniten hittas på cirka 200 meters djup. Radioaktiviteten går ju inte att se med blotta ögat utan den måste vi mäta genom en gamma-röntgen-spektrometer, säger Anna Hynynen.

Annas och Julias arbete är en viktig del för att projektet ska kunna leda vidare och de tycker att det är spännande att ha fått denna möjlighet att undersöka borrkärnor från så stort djup.

- Det är väldig kul och intressant  för oss att få göra detta och vara en del av helheten, dels Göteborg Energis projekt med förnyelsebar energi, dels som en del av ny forskning, genom att ta reda på hur berggrunden varierar på djupet i detta område, säger Anna Hynynen.

Video (1:47)
Julia Ladefoged och Anna Hynynen geovetarstudenter berättar om sitt kandidatarbete
Mer information

Borrningen sker genom så kallad kärnborrning och genomförs av GEO-gruppen på uppdrag av Göteborg Energi. I mitten av april har det borrats 870 meter av de 1000 meter som detta borrhål ska nå när det är färdigt.

Pressmeddelande om projektet från Göteborg Energi 1 mars