Hoppa till huvudinnehåll
Image
""
Foto: Unsplash
Länkstig

Ny undersökning ska öka kunskapen om genusforskares karriärvägar och villkor

Publicerad

I Sverige har genusvetenskapen vuxit under de senaste 20 åren. Idag finns forskarutbildning på området vid flera av landets lärosäten och ett sextiotal doktorander har hittills disputerat i ämnet. Men hur ser karriärvägarna ut för genusvetare och genusforskare? Det ska en ny enkätundersökning ge svar på.

Genusvetenskapen växer men ämnet är fortfarande relativt nytt i Sverige, de genusvetenskapliga miljöerna är förhållandevis små och tillsvidareanställningarna få. Det här sammantaget gör att framtidsutsikterna för en nydisputerad forskare kan te sig osäkra.

Nationella sekretariatet för genusforskning genomför nu en studie om karriärvägar för de som disputerat i genusvetenskap och för ämnesintegrerade genusforskare, både inom och utanför akademin. Den sistnämnda gruppen avser forskare som har ett genusperspektiv på sin forskning men som är disputerade inom ett annat område.

Studiens första del består av en enkätundersökning som genomförs under hösten 2021.  Undersökningen görs genom två separata enkäter, där den ena är utformad för genusvetare och den andra för ämnesintegrerade genusforskare. Enkäterna ska ge svar på frågor om bland annat anställningsgrad, tillgång till meriteringsanställningar och forskningsmedel. Inom ramen för studien planeras även en andra, kvalitativ del. Den ska undersöka hur företrädare för genusforskningsfältet har upplevt institutionaliseringen av genusvetenskap och möjligheterna till karriärutveckling inom ämnet.

Kunskap som grund för rätt åtgärder

En tidigare alumnundersökning, Genusvetarnas framtid, belyste tidigare genusvetarstudenters situation på arbetsmarknaden. Resultatet visade att de tidigare studenterna ägnar sig åt en bred palett av arbetsuppgifter och många uppgav att de haft god nytta av sina studier i genusvetenskap.

Då handlade det om personer som studerat genusvetenskap på grundnivå och avancerad nivå, medan den aktuella studien fokuserar på karriärvägar för de som har disputerat. Undersökningen genomförs av Nationella sekretariatet för genusforskning i samverkan med företrädare för Sveriges genusforskarförbund (SGF), Ämnesföreningen för genusvetenskap (ÄG) och Kilden, Norges kunskapscentrum för köns- och genusforskning.

Image
Anna Olovsdotter Lööv. Foto: Lisa Sjösten
Anna Olovsdotter Lööv
Foto: Lisa Sjösten

En av forskarna som tagit initiativ till undersökningen är Anna Olovsdotter Lööv, filosofie doktor i genusvetenskap och lektor vid Mittuniversitetet. Hon ser att det finns kunskapsluckor att fylla på området.

– Skälet till att Sveriges genusforskarförbunds doktorand- och postdoktornätverk tog initiativ till den här undersökningen var att vi saknade ett kunskapsunderlag för att kunna föra diskussioner om hur situationen ser ut för disputerade i genusvetenskap och vilka riktade åtgärder som behövs. 

Målgrupper för studien

Förhoppningen är att den nya studien ska kunna ge det kunskapsunderlag som hittills saknats, och för det krävs att många svarar på enkäten.

– Jag vill uppmana alla genusvetare och genusforskare att ta tillfället i akt och bidra till en ökad kunskap om vår situation i och utanför akademin, så att Sveriges genusforskarförbund och andra aktörer får ett kunskapsunderlag att utgå från i det fortsatta arbetet med att uppmärksamma genusforskares arbetsvillkor, avslutar Lööv.

För de som planerar, genomför eller just genomfört en forskarutbildning i genusvetenskap kan en kartläggning av tidigare disputerades karriärvägar bidra med viktiga kunskaper inför karriärplanering. En annan viktig mottagare för studien är till exempel forskningsfinansiärer, som behöver större förståelse för ämnets och fältets finansieringsvillkor, men också andra forskningspolitiska aktörer som myndigheter, politiker, fackförbund och organisationer.