Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Villkor och karriärvägar för genusvetare och genusforskare

Hur ser villkor och karriärvägar ut för de som har disputerat i genusvetenskap och för ämnesintegrerade genusforskare? En studie påbörjas under 2021.

Genusvetenskap är ett relativt nytt ämne i Sverige. Även om kurser i ämnet har funnits på svenska lärosäten sedan 1970-talet så var det inte förrän i början av 2000-talet som forskarutbildning i ämnet etablerades. Genusvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne, vilket kan innebära att ämnesidentiteten för den enskilda forskaren kan bli oklar. De genusvetenskapliga miljöerna är fortfarande relativt små och tillsvidareanställningar ovanliga. Allt det här sammantaget gör att framtidsutsikterna för en nydisputerad forskare kan te sig osäkra. Nu finns ett 50-tal forskare i Sverige som har disputerat i genusvetenskap. Hur ser deras karriärvägar ut?

En annan grupp är de som brukar kallas ämnesintegrerade genusforskare. De har ett genusperspektiv på sin forskning, men kan vara disputerade i så skilda områden som medicin, statsvetenskap och litteraturvetenskap. Även för denna grupp kan det finnas svårigheter att hitta sin karriärväg och till exempel veta inom vilket ämnesområde de ska söka forskningsmedel.

En tidigare studie, Genusvetarnas framtid , har fokuserat på studenter och deras placering på arbetsmarknaden efter genomförda studier i genusvetenskap. Studenterna har placerat sig väl i en bred palett av uppgifter på arbetsmarknaden och uppger ofta att de haft god nytta av sina studier i ämnet. Däremot vet vi lite om hur karriärvägarna ser ut för de som disputerat i ämnet i Sverige.

Nationella sekretariatet för genusforskning genomför därför en studie om karriärvägar för de som disputerat i genusvetenskap, samt för ämnesintegrerade genusforskare, inom och utanför akademin. I studien ingår också att kartlägga hur ämnets och fältets finansieringsvillkor ut.

Projektets första del: Enkät

Under 2021 planeras en enkät om karriärvägar, för att undersöka bland annat anställningsgrad, tillgång till meriteringsanställningar och forskningsmedel. Undersökningen består av två enkäter, en går ut till disputerade i genusvetenskap och en till ämnesintegrerade genusforskare. Ämnesintegrerade genusforskare kommer att sökas fram med hjälp av databasen GENA. Disputerade i genusvetenskap kommer att sökas via de lärosäten där de disputerat.

Projektets andra del: Fokusgrupper

En kvalitativ del av kartläggningen kommer undersöka hur företrädare för genusforskningsfältet har upplevt institutionaliseringen av genusvetenskap och möjligheterna till karriärutveckling inom ämnet. Här kommer också begrepp som har varit viktiga för framväxten av genusvetenskap, så som tvärvetenskap, samhälls- och vetenskapskritik, undersökas i förhållande till den dagliga verksamheten.

Målgrupper för studien

För de som planerar, just påbörjat/genomfört en forskarutbildning i genusvetenskap eller skrivit en avhandling med genusperspektiv kan en kartläggning av tidigare disputerades karriärvägar bidra med viktiga kunskaper inför karriärplanering.

En annan viktig mottagare för studien är exempelvis forskningsfinansiärer, som behöver större förståelse för ämnets och fältets finansieringsvillkor, men också andra forskningspolitiska aktörer: myndigheter, politiker, fackförbund och organisationer.

Undersökningen utförs i samverkan med företrädare för Sveriges genusforskarförbund (SGF), Ämnesföreningen för genusvetenskap (ÄG) och sekretariatets norska systerorganisation Kilden.