Vilket är ditt främsta forskningsintresse?
– Jag är särskilt intresserad av hur frågor som rör etik, värden och religion ges utrymme, uttrycks och förhandlas i skolans värld. Oavsett om det är på nationella och internationella arenor, i undervisning eller styrdokument. Intresset för etik- och religionsdidaktik odlar jag i relation till ett intresse för filosofi, för disciplinen i sig men också för dess betydelse för didaktisk forskning, säger Olof Franck.
Varifrån kommer det intresset?
– När jag gick i skolan tyckte jag att det var spännande att läsa om olika religioner och livsåskådningar, och när jag blev äldre växte intresset för att närma mig sådana här olikheter från ett mer filosofiskt perspektiv. Den fråga som intresserat mig mest och fortfarande är närvarande i mycket av det jag publicerar är hur man i olika religiösa och sekulära kontexter för fram och menar sig kunna rättfärdiga anspråk på sanning och på kunskap.
Varför är det viktigt att forska om religion och etik?
– Ämnesdidaktisk forskning kring mångfald på religionens och etikens arenor kan förhoppningsvis lämna bidrag till att på vetenskaplig grund uppmärksamma utmaningar och möjligheter i undervisning och forskning, exempelvis med fokus på interkulturell didaktik. Det gäller inte minst idag när många talar om en postsekulär tid. I en forskningsantologi, Religious Education in A Post-Secular Age. Case Studies from Europe, som utkommer under sommaren, har jag tillsammans med europeiska kolleger med hänsyn till en utbildningsvetenskaplig kontext kritiskt sökt fånga några av samtidens perspektiv på exempelvis vad som ibland beskrivs som "religionens återkomst".
Nämn några resultat av din forskning!
– I några av de projekt som jag är engagerad i har vi undersökt hur konceptioner av etisk kompetens skrivs fram i nationella och internationella styrdokument, och hur de kommer till uttryck i nationella prov, och bland lärare och elever. Här finns slutsatser som kan vara viktiga som underlag för en kritisk analys av hur begreppet förmåga används i exempelvis svenska styrdokument i relation till områdena etik och livsfrågor. I publikationer som Assessment in Ethics Education – A Case of Tests in Religious Education (Springer 2017) presenterar jag tillsammans med kolleger ett antal kritiska synpunkter, inte minst vad gäller hur etisk förmåga eller kompetens skrivs fram och blir föremål för bedömning och mätbarhet.
Du är ordförande i Föreningen för Religionslärare, har haft expertuppdrag åt Skolverket och publicerat flera böcker avsedda för lärare och lärarstudenter. På vilket sätt har din forskning bidragit till att utveckla undervisningen i religion i den svenska skolan?
– Jag har mina rötter i skolans värld: jag var lärare i religionskunskap och filosofi i tjugo år innan jag fullt ut gick över till tjänst i akademin. Jag vet hur viktigt det är att den forskning som bedrivs i både ämnesdidaktik och ämnesteori görs tillgänglig för lärare verksamma i skolan. Jag har ett ansvar för att dela med mig av den forskning jag ägnar mig åt: i föreläsningar, i kompetensutveckling, i författande av kursböcker och läromedel – men också i de sammanhang där styrdokument, kurs- och ämnesplaner, utformas.
– Dessutom kan jag hålla mig ajour med vad det är för frågor som upplevs angelägna bland dem som undervisar och möter elever i vardagen genom att ha en sådan pågående kommunikation med dem som verkar i framför allt skolan. Det är viktigt för mig som forskar i utbildningsvetenskap. Utbildning och forskning går här hand i hand. Det är också viktigt i min roll som ordförande för ämnesföreningen, där vi bland annat arrangerar workshops för lärare med medverkande forskare.
