Ny metod för diagnostik av ligamentskador i knäleden på gång
En ny metod att diagnostisera skador i knäets ligament har tagits fram av forskare vid Sahlgrenska akademin och Chalmers tekniska högskola. Metoden kombinerar konventionell diagnostik med bildbehandling, och kan förhoppningsvis ge både enklare och mer precis diagnostik. Just nu testas metoden i klinisk miljö för att utreda dess precision.
När en person söker vård för smärta i ett knä är en eventuell ligamentskada det första som undersöks. Undersökningen innebär att patienten genomgår flera olika fysiska tester som ger en bild av knäledens stabilitet, rörlighet och överrörlighet. Om rörligheten är överdriven tyder det på att ligamentet är skadat.
Tillför objektivitet
Den nya metoden innebär att de befintliga testerna blir mer objektiva. Knäet filmas när testerna utförs och videosekvenserna analyseras med bildbehandling, där rörelserna kvantifieras icke-invasivt. Rörelserna som filmas på utsidan av knät speglar hur ligamenten inuti knäleden fungerar, eftersom de yttre rörelserna styrs direkt av rörelsen i leden.
Alice Nilsson och Linn Söderholm är båda forskningsassistenter vid Chalmers tekniska högskola och delaktiga i framtagandet av metoden.
– Vi hoppas att metoden ska kunna implementeras i primärvården och vara ett diagnostiskt hjälpmedel för dem som är ovana vid denna typ av undersökningar av knäleden, och att metoden ska kunna fungera som ett kommunikationshjälpmedel vid remittering av patienter, säger Alice Nilsson.
– Metoden kan också komma att användas för att följa upp patienter efter operation för att säkerställa att rekonstruktion av ett skadat ligament håller och för att öka chanserna för en säker återgång till patientens normala aktivitetsnivå, säger Linn Söderholm.
Mer jämlik vård
Den pågående studien leds av Kristian Samuelsson, professor inom ortopedi vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin och specialist inom knäkirurgi och idrottsmedicin. Medverkar i studien gör också Fysioterapimottagningen Sportrehab och ortopedimottagning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal, där metoden testas i klinisk miljö och där data för utvärdering samlas in.
– Om vi lyckas skapa ett instrument som med säkerhet kan underlätta för vårdgivaren att ställa rätt diagnos innebär det att specialiserad vård i större utsträckning når flera patienter, blir mer jämlik och fler patienter från rätt bedömning och behandling tidigt. Lyckas metoden också med hög precision kunna kvantifiera den kinematik som sker vid muskuloskeletal undersökning så möjliggörs en ny metod för ett utvärdera patienters behandling, så väl kirurgiskt som efter rehabilitering, säger Eric Hamrin Senorski, docent i fysioterapi vid Sektionen för hälsa och rehabilitering, vid Sahlgrenska akademin och medverkande forskare i studien som också är en av dem som tagit fram metoden.
Ligament i andra leder
Även vid smärta i andra leder, som handled och fotled, görs en bedömning av funktionen i ligamenten. Anders Björkman, professor i handkirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin och Nenad Zeba, överläkare i handkirurgi, ser den nya metodens potential för diagnostik av handledsskador.
– Handleden har ett mycket stort antal ligament som stabiliserar leden under rörelse. Dessa ligament skadas ofta vid till exempel fall, säger Anders Björkman.
– Att bedöma ledbandsfunktionen i handleden via en klinisk undersökning är mycket svårt och kräver nästan alltid specialistkompetens i handkirurgi. En metod som enkelt och reproducerbart kan bedöma ligamentfunktionen i handleden skulle förbättra diagnostik och behandling av en stor grupp patienter, säger Nenad Zeba.
Bryggar över hälsa och teknik
Projektet är ett av flera där Chalmers och Sahlgrenska akademin samarbetar. Martin Fagerström, biträdande professor vid Material- och beräkningsmekanik, är ansvarig forskare vid Chalmers tekniska högskola. Han är en av dem som tagit fram metoden och medverkar i den pågående studien. I sin roll som vice styrkeområdesledare för Hälsa och teknik och koordinator för Chalmers Sports & Technology är han delaktig i flera samverkansprojekt.
– Samarbeten som dessa är extremt motiverande! Det är också väldigt häftigt att se vilka idéer och nya teknologier som kan utvecklas när man förbehållningslöst adresserar utmaningar i vården i en multidisciplinär gruppering som denna, säger Martin Fagerström.
Målet med den nuvarande studien är att samla in tillräckligt med data för att kunna utvärdera med vilken precision metoden kan identifiera skadade knän. Studien ska även utvärdera användarvänligheten genom dialog med framtida användare för att identifiera de behov som behöver uppfyllas för att metoden ska kunna användas kliniskt.
Texten först publicerad i Akademiliv