Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Jesus och Maria
Länkstig

Ny doktorand ska reda ut frågetecken om julevangeliet

Dagens traditioner kring Jesu födelse – till exempel att Maria kommer ridande på en åsna – stämmer inte alltid med det som stod om händelsen i Nya Testamentet. Hur kommer det sig? Det ska Johanna Larsdal gräva i de närmsta åren.

Johanna Larsdal är ny doktorand i religionsvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. I sin avhandling ska hon studera olika berättelser om Jesu födelse.

Vissa av de inslag som syns i dagens julspel och julkrubbor finns inte alls med i Bibeln, utan är traditioner som har tillkommit senare. Johanna Larsdal började själv fundera på frågan för några år sedan när hon pluggade och skulle hålla i ett seminarium.

Bild
Porträtt Johanna Larsdal
Johanna Larsdal

– Det var strax före jul och jag tänkte att jag kunde titta på berättelsen om Jesu födelse. Jag insåg då att en del av det som ingår i dagens traditioner inte står i julevangeliet, till exempel att Maria red på en åsna – det nämns inte, att familjen reste till Betlehem strax innan Jesus föddes – i julevangeliet verkar det snarare som att de har bott där ett tag. Jag har funderat på hur det här hänger ihop, säger Johanna Larsdal.

Många ville styra tolkningen

Jesu födelse beskrivs i Lukasevangeliet och Matteusevangeliet i Nya Testamentet. Efter att dessa skrevs var Jesu födelse ett ofta diskuterat ämne som många ville vara med och styra tolkningen av, såväl inom som utanför den växande kristna rörelsen.

En av dem som spred egna skrifter om Jesus var kyrkofadern Justinus Martyren, som var verksam kring mitten av 100-talet. I sin avhandling ska Johanna Larsdal titta specifikt på hur berättelserna om Jesu födelse togs emot och förändrades av honom.

– Justinus Martyren var uppvuxen i en judisk miljö, var själv hednisk men blev senare kristen. Han verkar ha anpassat berättelserna om Jesus så att de skulle passa en mer hednisk publik, säger Johanna Larsdal.

– Jag vill titta på detta ur en socio-retorisk synvinkel: vilka förändringar han gör och varför. Sådan analys av skildringar av Jesu födelse är det ingen som har forskat om tidigare. Exempelvis betonar Justinus de vise männen, som var hedningar – precis som hans egen målgrupp.

Längtat efter att doktorera

Johanna Larsdal har arbetat som präst i Svenska kyrkan sedan 2013, men har länge längtat efter att någon gång doktorera och få ägna mycket tid åt en specifik fråga.

– Redan när jag gick i ettan gjorde jag små arbeten utanför skolan, de kunde handla om regalskeppet Vasa eller om vikingarna på Birka, så jag har haft det med mig länge. I prästyrket är det så korta deadlines hela tiden, man har några dagar på sig att förbereda ett dop eller en gudstjänst. Att arbeta med ett större projekt under en längre tid tror jag passar mig.

Text: Elin Widfeldt