Hoppa till huvudinnehåll
Bild
årsrapport
Länkstig

Ny docent tycker att fler bör läsa företagens årsredovisningar

Guro Refsum Sanden är ny docent i kommunikation. I sin forskning är hon intresserad av språkpolitik med särskilt fokus på näringslivets språkval och språkpraxis.

Bild
Guro Refsum Sanden
Guro Refsum Sanden

– Just nu är jag i färd med att förstå och kartlägga hur företag kan tillämpa principen om så kallad parallellspråkighet  för att ta fram flerspråkiga årsredovisningar. På så sätt kan rapporterna nå en bredare grupp av läsare, säger Guro Refsum Sanden.

Näringslivets samarbete över nationsgränserna har enligt Guro Refsum Sanden gjort att företagens språkval och språkpraxis har blivit relevanta samhällsfrågor.

– Årsredovisningar innehåller ofta information som kan vara av intresse för många typer av läsare, såsom investerare, partners, anställda och boende i de områden där företagen finns. Genom att publicera finansiell information på mer än ett språk kan företag ta emot läsare med olika språkpreferenser, säger hon och menar att ur ett språkpolitiskt perspektiv kan företag därför betraktas som viktiga aktörer.

Språkkrav skillnad i Sverige jämfört med Norge

I en nyligen presenterad artikel undersökte hon specifikt norska företag och vilka språk de presenterade sina årsredovisningar på. Av de 492 största företagen presenterade 221 stycken, eller nästan 45 procent av företagen, sina årsredovisningar på ett eller flera språk utöver norska.

– Även om årsredovisningar i allmänhet ska skrivas på norska i Norge är det möjligt att ansöka om dispens från det språkkravet. I jämförelse finns det inte samma möjlighet i Sverige där lagen inte ger tillstånd att utfärda officiella årsredovisningar på annat språk än svenska, säger Guro Refsum Sanden.

Arbetat inom försäkringsbranschen

Guro Refsum Sanden disputerade 2015 vid Copenhagen Business School med en avhandling om språkhantering inom den finansiella tjänstesektorn och tillverkningsindustrin. Hon har också arbetat inom den danska försäkringsbranschen.

Sedan ett par år är hon verksam vid IT-fakulteten, institutionen för tillämpad IT, som lärare och forskare. Som nybliven docent ser hon bland annat fram emot att bli mer aktiv inom forskarutbildningen som handledare och satsa mer på forskningen.

–  Meriteringen är ett fint erkännande av mitt arbete så här långt. Förhoppningsvis ger det mig också större akademisk tyngd när jag söker forskningsmedel, vilket är viktigt för att kunna finansiera framtida projekt, säger hon.