Hoppa till huvudinnehåll
Bild
norsk flagga
Foto: Drahomír Posteby-Mach
Länkstig

Norsk lagstiftning misslyckas med att jämställa nynorsk och bokmål inom näringslivet

Norge har ett språk, norska, men två officiella skriftspråk i form av bokmål och nynorsk. Enligt nationell lagstiftning ska norska företag tillgängliggöra sina årsredovisningar på norska men lagen nämner inte specifikt skriftspråk. Av landets största företag använder endast en procent nynorsk i sin årsredovisning, visar forskning från Göteborgs universitet.

Bild
guro sanden
Foto: Søren Hjortlund

Kommunikationsforskaren Guro Sanden har i sin studie använt sig av den norska finanstidskriften Kapitals årliga förteckning över landets största företag i termer av avkastning. Hon tittade närmare på företagen och vilket skriftspråk de använde i sina årsredovisningar för 2015. Resultatet visar att användningen av nynorsk är nästintill obefintlig. Av de 492 största företagen kommunicerar endast fem stycken, eller en procent, på nynorsk i sina årsredovisningar.

– Företagen är vinstdrivande organisationer och därmed är det affärsmässiga beslut som ligger till grund för vilken språkpolitik de använder. Då är det inte konstigt att näringslivet väljer bokmål i sin företagskommunikation, istället för ett minoritetsspråk som används i mycket begränsad omfattning i Norge i dag, säger Guro Sanden.

Näringslivet väljer bokmål i sin företagskommunikation

Dagens språksituation går tillbaka till början av 1800-talet när Norge frigjorde sig från Danmark och det skapades ett eget skriftspråk men med två olika rivaliserande metoder utifrån talspråk och dialekter. Idag uppskattas den nynorsk-talande minoriteten utgöra cirka 600 000–640 000 invånare, främst lokaliserad till Norges västkust. Bokmål är dominerande i resten av landet, och särskilt i och omkring huvudstaden Oslo.

Enligt Guro Sanden väcker detta frågor kring implementeringen av landets nationella språkpolitik.

– För att inte nynorsk ska bli än mer marginaliserat är målet att bibehålla en stark och livskraftig språkstandard även inom närings- och samhällslivet. Men det finns endast små regleringar för att stötta målet vilket är märkligt med tanke på den långa och invecklade historia som ligger bakom planering och politik för skriftspråkens jämlika status, säger hon.

Klyfta mellan språkmål och verklighet

Artikeln uppmärksammar också de norska språkplanerarnas oförmåga att överbrygga klyftan mellan landets språkpolitiska mål och den språkliga verkligheten inom norskt näringsliv.

– Det verkar svårt att undvika striktare språkregler om nynorsk ska kunna överleva som ett livskraftigt språk inom norskt näringsliv. Å andra sidan har norska Språkrådet och kulturdepartementet klargjort att de inte har för avsikt att påverka företagens kommunikation genom striktare lagstiftning, säger Guro Sanden.

Studie: The second-class Norwegian: marginalisation of Nynorsk in Norwegian business