Nicholas Ashton fick alzheimerpris av H.M. Drottning Silvia
Fredagen den 17 september var Nicholas Ashton på plats på Drottningholm slott, som en av årets två mottagare av priset Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare, som delades ut av Drottningen själv. Nicholas Ashton ingår i den stora och framgångsrika forskningsavdelning som arbetar med biomarkörer för Alzheimers sjukdom vid Göteborgs universitet.
– Det är en enorm ära att få ett så prestigefyllt pris och att ceremonin ägde rum med närvaro av Drottning Silvia själv på Drottningholm slott. För mig tillfaller detta pris inte bara mig utan också det stora team av forskare och studenter som har bidragit till utvecklingen av blodprov för Alzheimers sjukdom, säger Nicholas Ashton.
Priset instiftades av Alzheimerfonden i samband med HM Drottningens 70-års dag. Priset bär drottningens namn och hon är mycket hedrad över att ha fått dela ut priset varje år. Priset har också fått stort genomslag inom den yngre forskarkåren. Förutom äran är priset 125 000 kronor.
Enkla biologiska tester
Nicholas Ashton är verksam som forskare vid Göteborgs universitet sedan 2018. Han fick sin grundutbildning inom kriminalteknisk kemi i Storbritannien, och hans intresse för demensforskning väcktes under hans studier av klinisk neurovetenskap på masternivå på King's College London. Han disputerade 2017 med en avhandling inom ålderspsykiatri, med fokus på blodprover för Alzheimers sjukdom.
– Idag är min roll att utveckla och validera enkla biologiska tester för olika stadier av demens, men också för traumatisk och akut neurologisk skada. Mitt nuvarande fokus är att göra sådana tester redo för rutinmässig användning i minneskliniker, säger Nicholas Ashton.
Skiljer alzheimer från andra sjukdomar
Forskargruppen inom neurokemi där Nicholas Ashton ingår är nu väldigt nära ett sådan allmänt tillgängligt alzheimerstest. Under ledning av de båda professorerna Kaj Blennow och Henrik Zetterberg har gruppen gjort stora framsteg, först med markören Neurofilament light (NfL) och mer nyligen med fosforylerad tau (p-tau). Blodproven öppnar nya och mycket viktiga vägar, som de mer invasiva och kostsamma testerna med prover från ryggvätska eller molekylär bildbehandling inte kan göra, berättar Nicholas Ashton:
– Vi kan vara mer inkluderande i våra studier och kan skapa representation för fler befolkningsgrupper i våra undersökningar. Dessutom kan vi undersöka Alzheimers sjukdom på ett tidigt stadium för att undersöka förebyggande åtgärder redan innan symtomen uppstår.
Demenssymtom kan ha många olika orsaker, och det är viktigt att veta om det rör sig om Alzheimers sjukdom eller något helt annat.
– Att veta vad symtomen beror på är mycket viktigt, för att både för patienter och sjukvård ska få en mer definitiv diagnos. Det är också en förutsättning inom läkemedelsforskningen för att rätt patienter inkluderas i prövningar för botemedel eller interventioner för Alzheimers sjukdom. I framtiden kommer dessa test att vara i frontlinjen för att avgöra om någon kommer att dra nytta av att få ett sjukdomsmodifierande läkemedel, när dessa blir tillgängliga, säger Nicholas Ashton.
Två pristagare
Även forskaren Rik Ossenkoppele som forskar om avancerade hjärnavbildande undersökningsmetoder vid Lunds och Amsterdams universitet får priset Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare.
– Dessa båda forskare har genomfört banbrytande studier på hur hjärnförändringarna vid Alzheimers sjukdom kan upptäckas hos levande människor. Deras forskningsresultat har revolutionerat diagnostiken vid Alzheimers sjukdom och kommer att vara avgörande för utvecklingen av effektiva läkemedel, säger Henrik Zetterberg, också är ordförande i Alzheimerfondens vetenskapliga råd.
– De är två välförtjänta unga forskare som Alzheimerfondens vetenskapliga råd har valt ut för sina viktiga framsteg inom diagnostik och undersökningsmetoder, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare Alzheimerfonden.
Samtidigt fick också Charlotta Thunborg, forskare inom fysioterapi på Karolinska Institutet, Alzheimer Life-stipendiet på 100 000 kronor för hennes forskning att med livsstilsförändringar få patienter med tidig Alzheimer att hålla sig friska så länge som möjligt.