Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Hällristning
Foto: Ingemar Hedberg, Mostphotos
Länkstig

Närmare 100 miljoner i forskningsbidrag från Vetenskapsrådet

Publicerad

Vem ristade på granithällarna i Bohuslän? Och vad har medierna för betydelse för aktivering och artikulering av auktoritära attityder? Det är några av de forskningsfrågor som ska få ett svar inom de närmaste åren. Sex forskare inom humaniora och lika många inom samhällsvetenskap vid Göteborgs universitet beviljas bidrag från Vetenskapsrådet inom utlysningen för humaniora och samhällsvetenskap 2020. Dessutom är forskare vid Göteborgs universitet en mycket stor del av det projekt som beviljats mest: 22 miljoner.

Forskningsprojekten som beviljats medel spänner inom flera ämnen, allt från arkeologi och filosofi till nationalekonomi och statsvetenskap.

De flesta får ett bidrag på några miljoner kronor fördelat över tre till fem år, men ett par av projekten sticker ut vad gäller bidragens storlek. Johan Ling, professor i arkeologi, får närmare 18 miljoner kronor för forskningsprojektet ”Vem ristade på granithällarna i Bohuslän?”.

Det är ett samarbetsprojekt mellan arkeologer från institutionen för historiska studier, forskare som håller på med datavetenskap och artificiell intelligens vid Centrum för digital humaniora, samt geologer från institutionen för geovetenskaper.

– Projektet syftar till att identifiera enskilda ristare eller grupper av ristare som gjort hällristningar från bronsålder. De senaste årens utveckling inom digital dokumentation, artificiell intelligens och annan datadriven forskning gör det möjligt att identifiera ristningstekniker från olika tidsperioder och ristningsplatser i landskapet, och att ställa hypoteser om enskilda ”ristare”, eller grupper av ristare, och ristningstraditioner från bronsåldern, säger Johan Ling, professor i arkeologi.

Ska kartlägga debatt om terrorism

Forskare vid Humanistiska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet är dessutom en mycket stor del av det projekt som beviljats allra mest pengar av Vetenskapsrådet, 22 miljoner kronor på fyra år.

Projektet ”Terrorism i svensk politik (SweTerror): En multimodal studie av terrorismens konfigurering i parlamentarisk debatt, lagstiftning och politiska nätverk i Sverige 1968–2018” involverar forskare från Centrum för digital humaniora (CDH), Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Institutionen för språk och litteraturer, Institutionen för svenska sråket, samt SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Mats Fridlund och Cecilia Lindhé vid CDH leder projektet tillsammans med Jens Edlund från SpråkbankenTal, Kungliga Tekniska högskolan.

Detta tvärdisciplinära forskningsprojekt kommer att föra ihop forskare inom statsvetenskap, lingvistik, historia, mediehistoria, digital humaniora, språkteknologi och talteknologi på ett för svensk och internationell forskning nydanande vis.

Syftet är att analysera hur terrorism som fenomen skapats, omformats och etablerats av riksdag, regering och andra centrala aktörer. I projektet analyseras allt relevant digitaliserat material i Sveriges parlamentariska arkiv och allt textmaterial som rör terrorism-frågan kartläggs. Men framför allt studeras en omfattande och i forskningen hittills förbisedd kulturarvssamling: ljudinspelningarna av debatterna i riksdagens plenisal.

Som ett led i forskningsprocessen ska projektet SweTerror utveckla en forskningsportal som gör det kompletta parlamentariska text- och ljudmaterialet i terrorism-frågan tillgängligt för både så kallad digital fjärr- och närläsning. Forskningsportalen är tänkt att fungera som en prototyp för liknande framtida forskningsprojekt – istället för terrorism kan forskare med liknande metoder och verktyg studera andra laddade politiska frågor, som till exempel löntagarfonder, ubåtar eller pandemier.

Aktiverar kriser auktoritära värderingar?

Mats Ekström vid samhällsvetenskapliga fakulteten har beviljats drygt fem miljoner kronor för forskningsprojektet Aktivering och artikulering av auktoritära attityder: Om mediernas betydelse.

Under senare år har auktoritära värderingar och attityder blivit allt mer framträdande inom liberala demokratier. En omfattande forskning tyder på att auktoritära värderingar aktiveras under särskilda omständigheter som kriser, hot mot ordning och stabilitet, samt sociala och kulturella spänningar. Med en multi-metodisk ansats undersöker vi hur dessa processer påverkas av nyhetsmediernas agenda och perspektiv på nyhetshändelser, säger Mats Ekström.

Utbildningsvetenskap

Utöver utlysningen inom humaniora och samhällsvetenskap fick Anders Pedersson, universitetslektor vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, några dagar tidigare medel i utlysningen inom utbildningsvetenskap, för projektet
"Av grundläggande betydelse för den fostran fängelsevistelsen avser att bibringa”: Utbildning av fångvårdens personal och framväxten av välfärdsstatens kriminalpolitik ca 1910-1965.

Jag ska undersöka framväxten av 1900-talets kriminalpolitik genom att se hur frågan om utbildning av fångvårdens olika personalkategorier behandlades både i teorin och praktiken. Genom bland annat ett kunskapshistoriskt perspektiv hoppas jag kunna belysa hur det större politiska sammanhanget påverkade utbildningen och hur utbildningen påverkade det vidare sammanhanget. Det kommer ge oss en djupare förståelse för den roll utbildningen av fångvårdspersonal har spelat i historien, men kan också ge oss bättre förutsättningar att diskutera hur denna fråga behandlas idag. Hur personal som ska jobba med folk som begår brott och andra utsatta grupper ska utbildas är en ständigt aktuell fråga, säger Anders Pedersson som tilldelades 2 691 000 kronor av Vetenskapsrådet.

Text: Johanna Hillgren

Beviljade bidrag

Mats Fridlund, Cecilia Lindhé, digital humaniora, språkteknologi, statsvetenskap, historia mm

Terrorism i svensk politik (SweTerror): En multimodal studie av terrorismens konfigurering i parlamentarisk debatt, lagstiftning och politiska nätverk i Sverige 1968–2018

22 000 000 på 4 år (Tillsammans med Kungliga tekniska högskolan)

Johan Ling, arkeologi, geologi

Vem ristade på granithällarna i Bohuslän?

17 757 000 på 5 år

Lilian Rebellato, arkeologi, kulturstudier

Digital repatriering av kulturarv i det globala söder: En modell för öppen tillgång till museesamlingar som ger inhemska samhällen möjlighet i det brasilianska Amazonas

13 052 000 på 5 år

Matilda Arvidsson, juridik, socialantropologi

Dåtid som nutid: Samtida rättslig fragmentering och Svenska Missionskyrkan som rättsstatsaktör i Kongo 1881-1961

5 878 000 på 4 år

Mats Ekström, medie- och kommunikationsvetenskap

Aktivering och artikulering av auktoritära attityder: Om mediernas betydelse

5 516 000 på 4 år

Carl Dahlström, statsvetenskap, studier av offentlig förvaltning

Att styra dagordningen i Sveriges Riksdag: partipolitiska intressekonflikter och kommittéväsendets utveckling 1971-2021

5 500 000 på 4 år

Christian Horn, arkeologi

Modeller och tolkningar av bronsålderssamhällen i södra Skandinavien

4 470 000 på 3 år

Mikael Lindahl, nationalekonomi

Kvantitativ analys av inkomst- och förmögenhetsfördelningar med nya ekonometriska metoder

4 227 000 på 3 år

Wojtek Jezierski, historia

Gästfrihetens tvetydighet och den interkulturella integrationen i europeiska gränszoner, ca 1000-1350

4 169 000 på 3 år

Serena Sabatini, arkeologi, antikvetenskap, geokemi

Den felande länken? Sardinien och bronsålderns metallhandel mellan Skandinavien, Atlantiska Europa och Medelhavet

4 160 000 på 4 år

Olof Johansson-Stenman, nationalekonomi

Relativa jämförelser och social exkludering: ekonomisk politik och humankapital i en interdependent värld

3 801 000 på 3 år

Jenny Pelletier, filosofi

Byggandet av medeltidens värld. Senmedeltida filosofiska teorier om sociala gruppers metafysiska grundvalar

3 542 000 på 3 år

Stefan Öberg, ekonomisk historia

Lång-sökta resultat? En kritisk undersökning av empirin inom antropometrisk historia

2 400 000 på 3 år