Närhet påverkar journalisters etiska bedömningar

Bara timmar efter attacken på Drottninggatan i Stockholm skickade medieforskare vid Göteborgs universitet ut en enkät till såväl journalister som allmänheten för att få reda på hur rapporteringen uppfattades av de olika grupperna. 

Bild

– När vi analyserade svaren blev det tydligt att det vi kallar situationsbundna faktorer spelar roll för journalisters etiska överväganden, säger Marina Ghersetti, som tillsammans med kollegan Bengt Johansson genomfört studien. 

Forskarna kunde se att ju närmare händelsen desto mindre kritiska hade journalister varit. Framför allt när det gällde intervjuer med ögonvittnen. 

– Några av dem som intervjuades i direktsändning var uppenbart i chocktillstånd. Både journalister med distans och svaranden ur allmänheten ansåg att det var fel att ha med dessa personer i direktrapporteringar, säger Marina Ghersetti. 

Utöver liverapporteringen ställde forskarna frågor angående publicerade rykten om skottlossning på Fridhemsplan samtidigt med terrordådet, ifall det var rätt att tidigt gå ut med namn och bild på den förmodade förövaren, samt vad respondenterna ansåg om att namn på offer för attentatet publicerades först tre veckor efter händelsen. Alla fyra frågorna är exempel på etiska dilemman inom journalistiken. 

– Alla de som svarade var kritiska till liverapporteringen med chockade ögonvittnen och publiceringen av rykten om skott på Fridhemsplan. Allmänheten var mindre kritisk till den tidiga publiceringen av förövarens namn. Å andra sidan tyckte den gruppen att media dröjde för länge med att publicera namn på offer, säger Marina Ghersetti. 

– Sammantaget kunde vi konstatera från studien att journalistnormen om god etik inte är huggen i sten utan varierar med närheten till det inträffade, säger hon.