Mer mångreligiösa "stilla rum" i Sverige jämfört med grannländerna
Stilla rum, eller andliga rum, på universiteten i Sverige skiljer sig åt i jämförelse med motsvarande rum i Norge och Danmark.
– I Sverige delas ofta de stilla rummen av flera religioner, säger Magdalena Nordin, docent i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Magdalena Nordin har tillsammans med tre kolleger gjort nedslag i stilla rum på tre nordiska universitet: Aarhus i Danmark, Kristiansand i Norge och Malmö i Sverige. Därutöver har de försökt skaffa sig en bild av hur det ser ut även på andra lärosäten i de tre länderna.
Stor skillnad i lokaler
De fyra forskarna har tittat på hur de stilla rummen ser ut, vilken placering de har, hur de har kommit till, hur de används och vem som reglerar dem.
– Här i Sverige finns allt från en semi-lagerlokal, som känns mer som ett förråd, till att studentkåren i Göteborg har skapat ett muslimskt bönerum på kårhuset, säger Magdalena Nordin.
Sverige sticker ut
Den stora frågan när det gäller stilla rum är om lokalen ska kunna delas mellan olika religiösa praktiker eller om den bara är till för en enskild religion. Studien visar att Sverige sticker ut när det gäller graden av mångreligiositet i jämförelse med Norge och Danmark.
– Så är det ofta. Kyrkorna har haft starkare position och inflytande i både Danmark och Norge. I Norge har de precis delat upp staten och kyrkan, och i Danmark finns det inte ens en diskussion om att dela upp det.
Stark kristen studentrörelse i Norge
I Norge har det funnits en stark kristen studentrörelse som har haft stort inflytande, vilket har lett till att de stilla rummen ofta fortfarande är kapell, men även delade rum och bönerum för muslimer finns. I Danmark ser det ut på ett liknande sätt, men där är det mer sällsynt med muslimska bönerum.
– Sverige har mer av det mångreligiösa: det är stilla rum som delas av flera religioner. Det gör att utformningen blir lite ”one size fits no one”. Stilla rum på sjukhus får till exempel ofta en kapelliknande struktur, med bänkar och något altarlikt längst fram, säger Magdalena Nordin.
– I andra är det en helt neutral utsmyckning och då blir det väldigt tomt: med träd och ljus, fåglar, sådant som ska vara ”allmän-andligt”. På vissa ställen ställer man undan saker som kan vara specifikt för en religion: mattor, ljus, koraner och biblar ligger i skåp och så får man själv plocka fram det.
Ljusterapi i stilla rummet
Lokalen kan också rymma annat, i Umeå finns till exempel ljusterapi i det stilla rummet. På Universitetet i Oslo är det i stället uppdelat i flera olika lokaler.
– Där finns i samma byggnad ett kapell, ett muslimskt bönerum, ett tvagningsrum, ett andligt meditationsrum och så ett gym! Det tycker jag är fantastiskt, det är säkert en slump att de har hamnat bredvid varandra men det blir så illustrativt för religion för i dag: gymmet, andligheten, kristendomen och islam. Men mina kollegor i Danmark menar att det där inte är aktuellt att bygga ett bönerum för muslimer. Där finns en politisk färgning, förmodar jag.
Interner har rätt till andlig spis
Som student eller anställd på ett svenskt universitet finns ingen rättighet att få utöva religiös praktik i ett avskilt rum – till skillnad från i fängelser, där det är reglerat att internerna har rätt till religiös andlig spis.
På lärosätena är det ofta studentkåren, en studentförening eller Svenska kyrkan som har tagit initiativ till att det finns ett stilla rum, någon gång har det varit en mångfaldsansvarig.
– Jag tycker att det är ett bra exempel på att vi är i något slags limbo när det gäller vilken plats och funktion religionen ska ha i det svenska samhället. Det ska finnas där, individen ska ha rätt till det, man ska kunna praktisera sin religion, men samtidigt ska det inte in i det offentliga utan det ska vara sekulärt.
Kontakt:
Magdalena Nordin, docent i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Telefon: 031-786 4521 och 0766-184521, e-post: magdalena.nordin@lir.gu.se
Studien heter Rooms of Silence at Three Universities in Scandinavia och är skriven av Magdalena Nordin, Henrik Christensen, Ida Marie Høeg och Lene Kühle. Till sin hjälp har de haft studentuppsatser som bygger på empiriska undersökningar av stilla rum på olika universitet.
Nedan: Stilla rum på Stockholms universitet, bilden tagen av Magdalena Nordin.
