Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Med fokus på minoriteters svårigheter

Publicerad

Fyra frågor till Girma Berhanu, som nyligen befordrades till professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS.

I din forskning har du bland annat undersökt överrepresentationen av elever med annan ursprungskultur än svensk i skolornas specialpedagogiska verksamhet, i särskiljande skolformer. Vilken är din förklaring till den överrepresentationen, och vilka har konsekvenserna blivit?
– Den överrepresentation som har dokumenterats är särskilt ett storstadsfenomen. Den huvudsakliga orsaken är enligt min mening tvivelaktigt bedömningsunderlag och praxis, en praxis som även drabbar etniskt svenska elever och där underlaget inte tar hänsyn till kulturella komponenter. Det andra handlar i stort om sociokulturella faktorer samt om maktfaktorer, som att etniska minoritetsgruppers utsatthet är kopplade till ekonomiska faktorer och kulturella skillnader. Studier från andra länder visar på lärares okunnighet om andra kulturer samt om låga förväntningar inklusive subtil diskriminerade praxis, till exempel att man inte strikt följer kraven som finns kring inskrivning i särskolan: pedagogisk utredning; psykologisk utredning; medicinisk utredning; social utredning. I majoriteten av de utredningar som genomförs finns allvarliga brister.

Du har under många år forskat om de svårigheter som möter minoritetselever i Sveriges skolor. Vad skulle du säga att de svårigheterna i första hand består i?
– Sociokulturella och ekonomiska förutsättningar har en stor del i detta. Man kan rätta till en del av problematiken genom att kontrollera elevsammansättningen. Mitt förslag är att elever med utländsk bakgrund inte ska överskrida 20 procent av skolpopulationen. Det skapar en mjuk integration och en "robust mingling" och samstämmighet mellan majoritets- och minoritetselever. Detta underlättar för lärarna i mötet med alla elever och kan generera positiva kamrateffekter. Man kan även minska den negativa effekten av bostadssegregationen. Det är självklart att bostadssegregationen och friskolexpansionen har bidragit till svårigheterna. En viktig poäng i sammanhanget är att elever med utländsk bakgrund inte är en homogen grupp. Det finns stora skillnader inom gruppen. Värderingar, studievanor och föräldrarnas aktiva engagemang, men även individuella faktorer, har en stor inverkan.

Du har i vetenskapliga artiklar pekat på att politiska åtgärder i Sverige har marginaliserat och i ökad grad exkluderat elever i behov av särskilt stöd, immigranter och socialt missgynnade elever. Vilka politiska åtgärder syftar du på och hur har åtgärderna konkret fått den konsekvensen?
– Det handlar i stort om skolpolitiken, i första hand kommunaliseringen av skolan. Enligt min mening är också den marknadsinriktade policyn i skolväsendet, inklusive profileringen och ökningen av friskolans verksamheter, viktiga faktorer. Policyformuleringarna är i mycket baserade på kunskapsmätningar där PISA-undersökningen dominerar. Genom kunskapsmätningarna blir jämförelser mellan länder möjlig, men där endast vissa aspekter jämförs.
Vi kan se en trend mot att kunskaper som skapar ekonomisk tillväxt premieras. Resultaten från kunskapsmätningarna accepteras som objektiva. Konkurrens, standardisering, testning, effektivitet och mätning är de nya värden som präglar svensk skolpolitik och som får negativa effekter på likvärdig utbildning, solidaritet och inkluderade utbildning. Det innebär en trend mot en mer elitistisk värdegrund.

Du är även en av dem som engagerat sig i Utbildningsvetenskapliga fakultetens strategiska arbete inom området Migration och Utbildning. Du leder bland annat pilotprojektet Mentoring på Pedagogen. Vad händer där och vad är målet med den verksamheten?
– Skolelever från Svartedalsskolan besöker Pedagogen en eller ett par gånger i veckan under eftermiddagar och kvällar. De får hjälp med läxor i matematik, fysik och språk av doktorander och chalmerister som är villiga att ingå i projektet. Syftet med läxhjälpen och mentoringen är att stärka eleverna i deras skolarbete och identitetsskapande. Situationen i vissa områden i Göteborg har försämrats markant de senaste åren vad beträffar skolprestationer och brottsbenägenhet. Jag vill utifrån ett genuint, solidariskt engagemang starta ett samarbetsprojekt. Min ambition är inte att förändra läget över en natt utan mer om att visa de här barnen att det finns andra alternativ. Sverige är inte ett stängt samhälle utan kan ge många alternativa möjligheter.
– Jag och mina volontärer vill bidra till att förändra klimatet och inge dessa barn och ungdomar lite hopp. Vi vill visa att det finns möjligheter. Det handlar inte bara om pengar eller resurser utan om en förändrad syn på skolan, samhället och framtiden för den här gruppen av barn och ungdomar. Syftet med att eleverna får komma till Pedagogen är att introducera dem till högskolan och visa att de har möjlighet att nå denna värld och kan fortsätta med studier här i framtiden. Vi tänker ge dem ett symboliskt "högskolekort", en slags inträdesbiljett, till framtida studier med tillträde till högskolans sfär. På det viset kan man kanske avmystifiera högskolevärlden för eleverna. Min ambition är att öka verksamheten med ett tiotal elever från olika skolor på Pedagogen samt även på andra högskolor.
Vidare är tanken att involvera föräldrar och skolans reguljära pedagoger i arbetet. Även lärarstudenter från lärarprogrammen, några pensionerade professorer samt artister och ”kändisar” med rötter från olika kulturer arbetar ideellt.
– Det finns ingen brist på frivilliga personer som vill ingå i projektet. Folk har resurser och vilja, men vet inte riktigt hur det ska användas på rätt sätt. Jag ser Sverige som ett generöst land. Jag har själv fått mycket hjälp och stöd i mitt möte med det svenska utbildningssystemet och med människorna som arbetar där. Jag hoppas att få möjlighet att återgälda detta genom Mentoringprojektet, som ligger mig mycket varmt om hjärtat.
 

För mer information: Girma Berhanu, epost: girma.berhanu@ped.gu.se, tel: 031-786 2325