Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Foto: Element5 Digital/Unsplash
Länkstig

Makt och ojämlikhet bör lyftas i utbildning

Publicerad

Utbildning för hållbar utveckling tenderar att fokusera på lokalsamhället och individens ansvar. Det leder till att det blir vitt skilda innehåll beroende på var utbildningen hålls och att frågor om makt och ojämlikhet glöms bort. Det säger Beniamin Knutsson som forskar om utbildning för hållbar utveckling i olika länder.

Utbildning anses vara en nyckel för att öka förståelsen om miljö och klimat. UNESCO lanserade tidigare i år ett globalt ramverk för utbildning för hållbar utveckling och i samband med klimattoppmötet Cop26 i Glasgow den 31 oktober till 12 november sker det flera utbildningsinsatser. Bland annat har den brittiska regeringen tagit fram skolmaterial som kan användas i samband med toppmötet.

Bild
Porträtt på Beniamin Knutsson.
Beniamin Knutsson.

– Utbildning är viktigt eftersom det är ett verktyg för att skapa kunskap, medvetenhet och handlingskompetens. Men jag vänder mig mot idén att utbildning är en universallösning på klimatkrisen, säger Beniamin Knutsson, docent i ämnesdidaktik med inriktning mot hållbar utveckling och fortsätter:

– Det faktum att vi inte lever hållbart är inte i första hand ett kunskapsproblem. Även om det finns ett fåtal skeptiker och klimatförnekare, är den överväldigande majoriteten smärtsamt medveten om läget. Men trots det har vi oerhört svårt att hantera frågan.

Olika innehåll i utbildning för hållbar utveckling

Beniamin Knutsson leder ett forskningsprojekt om hur utbildning för hållbar utveckling genomförs i olika länder och i olika sammanhang. Oftast anpassas utbildningen till lokala förhållanden för att skapa engagemang och visa på hur eleven själv kan bidra till en positiv förändring. Men samtidigt leder det till att utbildningen tar upp vitt skilda aspekter av hållbarhet.

– Vi ser att barn och ungdomar i rika länder och områden adresseras inom ramen för en livsstil med masskonsumtion och en rad privilegier. Oftast är det som konsument medborgaren förväntas göra skillnad. I fattiga länder och områden handlar det i stället om överlevnad, basala livsvillkor och att samhället och individer behöver hitta strategier för att klara allvarliga kriser.

I en studie har Beniamin Knutsson tittat på hur utbildning för hållbar utveckling ser ut i olika skolor i Sydafrika. I skolor i kåkstäder kan det till exempel handla om att organisera soppkök, diskutera möjligheter till småinkomster eller förbättra skolans sanitära förhållanden. I privatskolor i rika områden får elever i stället lära sig om klimatet och kan till exempel få diskutera hållbara sätt att åka på semester.

I en annan studie har Beniamin Knutsson undersökt vilken utbildning det är som premieras i UNESCO:s globala pris för framstående utbildning för hållbar utveckling. Även här går samma mönster igen. Priset har givits till så skilda utbildningsinsatser som att å ena sidan utbilda gatubarn i att samla skräp, bygga nya saker av det och tjäna pengar till sitt eget uppehälle genom att sälja det, och å andra sidan ett ”green office” på ett universitet i England där lärare och studenter kan diskutera hållbarhet över en kopp ekologiskt odlat kaffe.

Den rika världens livsstil behöver förändras

– Vår forskning bekräftar att utbildning för hållbar utveckling ofta utgår från det lokala sammanhanget och att det är individerna i den kontexten som ska lösa problemet. Det problematiska är att det riskerar att normalisera och reproducera ojämlikheter, och då kommer vi inte att få se en reell förändring i riktning mot hållbarhet. En sådan förändring kräver radikala livsstilsförändringar av oss i den rika världen. Vi kan inte fortsätta flyga, konsumera och äta kött i den utsträckning som vi gör nu.

I en debattartikel har Beniamin Knutsson och hans forskarkollegor Linus Bylund, Sofie Hellberg och Jonas Lindberg kritiserat UNESCO:s ramverk för att just cementera ojämlikheter.

– I stället behöver man sätta relationer mellan samhällen och ojämlikhet i centrum. Ansvaret för att skapa en hållbar värld kan inte bara flyttas neråt, det måste också flyttas uppåt i hierarkin. Vi behöver en utbildning för hållbar utveckling som sätter makt och resurser i fokus snarare än att lägga ansvaret på individen.

Text: Carl-Magnus Höglund

Utbildning för hållbar utveckling i en ojämlik värld

Forskningsprojekt som undersöker hur utbildning för hållbar utveckling implementeras i relation till olika populationer världen över, samt vilka föreställningar om ”gröna” kunskaper och hållbara livsstilar som dessa utbildningsinsatser skapar.

Deltagare:

  • Beniamin Knutsson, docent och projektledare, institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet
  • Linus Bylund, doktorand, institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet
  • Sofie Hellberg, docent, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
  • Jonas Lindberg, docent, avdelningen för kulturgeografi vid institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet

Läs mer om projektet här.